Ekonomi

Läsplattor för miljoner till häkten

Plattorna som de intagna ska få är surfplattor men som gjorts om till läsplattor. Det går alltså inte att surfa på dem.
Plattorna som de intagna ska få är surfplattor men som gjorts om till läsplattor. Det går alltså inte att surfa på dem. Foto: Tobias Röstlund/TT

Brottsmisstänkta får snart tillgång till specialprogrammerade läsplattor på häktet, kan DN avslöja. Miljonprojektet är en del av en större satsning där Kriminalvårdens vision är att alla fångar ska ha en egen dator i cellen.

Kriminalvården har länge brottats med de praktiska problem som kan uppstå när en misstänkt ska ta del av åklagarens bevisning inför en stundande rättegång.

– Stora utredningar är ett logistiskt bekymmer. En förundersökning kan innehålla ljud, bild och video och omfatta flera tusen sidor. Vi kan inte ställa in en pall papper i cellen, säger Fredrik Wilhelmsson, systemförvaltningschef vid Kri­minalvården.

Nu kan DN berätta om miljonprojektet som Kriminalvården hoppas ska lösa problemen: En satsning med särskilda läsplattor.

– Man ska kunna ge läsplattan i handen till den häktade, som kan läsa sin förundersökning, men inte koppla upp sig på nätet. Så fort vi tar läsplattan ur cellen raderar vi allt. Sedan laddar vi om hela läsplattan igen, med nytt operativsystem och nya filer. Det här kan inte vara bara nästan säkert, det måste vara 100 procent, säger Fredrik Wilhelmsson.

Kriminalvårdens läsplattor kostar runt 7 500 kronor styck. Om två veckor drar ett pilotprojekt i gång på häktena i Sollentuna, Göte­borg och Växjö, där totalt runt 25 läsplattor ska testas. Nästa steg är att använda systemet på alla häkten i landet – runt 300 läsplattor till en kostnad av drygt 2,2 miljoner kronor.

Läsplattesatsningen, som beräknas kosta 3,1 miljoner kronor, är en del av ett större projekt inom Kriminalvården.

– Vi vill datorisera den intagnes vardag på ett helt annat sätt än i dag. Man klarar sig inte i dagens samhälle om man inte klarar av datorer. Vi har folk som suttit 20–25 år, sedan långt innan internet fanns. Vi kan inte släppa ut dem utan en bas att stå på, samtidigt kan vi inte ge dem fri tillgång till internet, säger Fredrik Wilhelmsson.

I Kriminalvårdens vision använder fångarna datorn för allt från att hålla koll på sitt schema och ansöka om permission till att mejla, ringa och låna e-böcker. Men alla kan inte använda samma system.

– Det är en faslig skillnad i kaliber på de intagna, från någon som avtjänar fyra månader på öppen anstalt till dem som sitter på livstid på säkerhetsavdelning. Vi kan inte ha samma koncept rakt igenom kriminalvården. Om det slutar med en stationär dator eller en läsplatta i varje cell eller att fyra grabbar delar på en dator i korridoren är en fråga om säkerhet, men också ekonomi. Det är mycket pengar det handlar om, säger Fredrik Wilhelmsson.

I Sverige finns ungefär 7 000 celler. Enligt Kriminalvårdens beräkningar skulle det kosta 45–65 miljoner kronor att ge alla intagna en egen dator.

Under 2013–2014 beräknas IT-projektet kosta 10,2 miljoner kronor, pengar man hoppas spara ihop genom effektiviserad administration. I slutändan kommer samhället tjäna på datorsatsningen, enligt Kriminalvården.

– Kokar man ner det är vårt uppdrag att förebygga återfall i brott. Det här är en liten byggsten, säger Fredrik Wilhelmsson.

Fakta: Kriminalvårdens läsplattor

Plattorna är surfplattor av Androidtyp med ett specialanpassat operativsystem som gör det omöjligt att surfa.

Häktade ska kunna läsa dokument, se filmer och bilder och lyssna på ljud som hör till polisens förundersökning.

Efter användning raderas innehållet helt och operativsystemet laddas på nytt.