Höstens kraftmätning mellan världsekonomins två supermakter, USA och Kina, har tilltagit inför veckans G20-möte i Seoul.
I slutdokumentet på fredag väntas just nu inga konkreta åtaganden, trots att alltmer radikala förslag ligger på bordet — däribland USA:s försök att få till en uppgörelse om ett tak för hur stora över- och underskott länder ska tillåtas ha i sin bytesbalans.
De flesta bedömare ser i stället framför sig ett G20-dokument fyllt av luftiga löften.
– Att USA:s centralbank Fed expanderade sin balansräkning i förra veckan gör att läget är rätt så låst, säger Carl Hammer, valutastrateg på SEB.
Anders Matzen, chefsanalytiker på Nordea, tror inte heller på några genombrott. Han tillägger att han har förståelse för att Världsbankschefen Robert Zoellick är oroad och därför lanserar ett förslag till ny internationell reglering av valutamarknaden med hjälp av en valutakorg med guld i.
– Han har helt klart all anledning att vara nervös.
Förutsättningarna för att ro hem ett sådant samarbete, mot bakgrund av hur G20-länderna agerat på senare tid, ser dock små ut enligt både Matzen och Hammer.
Cecilia Hermansson, Swedbanks chefekonom, beskriver Zoellicks förslag som ”ogenomtänkt och orealistiskt”.
Hon varnar samtidigt för dystra tider om G20 inte lyckas få igång en diskussion om de obalanser som finns i världsekonomin, där höstens valutakris fördjupas i en ond spiral av stimulanser i väst följt av interventioner, tullar och kapitalkontroll i tillväxtländer.
– Den här negativa spiralen är ett hot. Den gör att världsekonomins utsikter försämras.
För Sverige, med omkring hälften av BNP från export, skulle effekterna bli mycket kännbara.
– Vår utveckling kan försvagas mer än större länders utveckling, då de har mer inhemsk efterfrågan. Detta vore allvarligt för Sverige.
Den kraftmätning som just nu pågår i världsekonomin — där nollräntor i väst bemöts med valutainterventioner och kapitalkontroll i tillväxtländer — kan enligt Annika Winsth vara inledningen på vad som kan utvecklas sig till något mycket värre.
–Många länder försöker nu devalvera sig ur krisen. Det är klart att alla inte kan göra det samtidigt, säger hon.
Hennes huvudscenario är att Seoul-mötet inte ger några genombrott.
På sikt räknar hon dock med att Kina måste ge vika och släppa på sin fasta växelkurs mot dollarn och börja låta sin valuta stiga i värde, trots att detta slår mot Kinas konkurrenskraft på världsmarknaden.
I takt med detta ser hon framför sig hur dollarn kan börja förlora sin position som dominerande världsvaluta, under trycket av den allt starkare kinesiska yuanen.
–Men det är för tidigt för något sådant nu. Vi ser ju att så fort det brinner är det dollarn man vänder sig till. Så har det varit under hela krisen.
Vad kan svenskar göra för att gardera sig i detta läge?
–Det absolut viktigaste är att ha ordning på sina egna finanser. Det gäller både företag och hushåll — och staten. Och där har vi ju ett bra läge i Sverige, framförallt för den offentliga sektorn.
Robert Bergqvist ser stora risker med ett misslyckat G20-möte, inte minst för svensk ekonomi, med omkring hälften av BNP relaterad till exportindustrin.
–Sprickan som började synas i slutet på sommaren finns kvar. Jag har inte sett några tecken på att den har minskat. Nu får man hoppas att denna spricka inte vidgas ytterligare, säger han.
–En misslyckad G20-process är en av de stora riskerna för svensk ekonomi just nu, vid sidan av statsskuldsproblemen i eurozonen, tillägger han.
Lägre tillväxt i kombination med en starkare krona skulle enligt Bergqvist bädda för att Riksbanken slår om kurs och inte höjer räntan så mycket som den planerar just nu.
Det skulle, enligt skolboken, dra ned räntorna på bolån.
–Men försämras läget för exportindustrin tappar vi jobb och då stiger arbetslösheten. Det får större inverkan på många hushåll än om räntebanan justeras ned något, säger han.
Hur ska man gardera sig som småsparare?
–I en osäker miljö är ränteinvesteringar det tryggaste. Räntefonder ger inte mycket i avkastning, men i vissa läge kan det handla om att man inte ska förlora pengar.
Han tillägger att det kan vara för tidigt att göra denna typ av rockad i sparandet, då riskaptiten på börsen ser ganska god ut just nu.
Konkreta råd till enskilda länder, för att åtgärda ekonomiska problem, tillhör de knivigare frågorna på G20-mötet i Seoul. Därtill surras det en hel del kring IMF:s framtida roll och olika omstridda förslag om ett nytt monetärt system.
–Vi är mycket tidigt i de diskussionerna. Men de kan föras vidare, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.
Han tror att Frankrike, som tar över G20:s ordförandeskap efter Sydkorea, kan bli pådrivande — inte minst vad gäller valutareformer.
–Det kan bli en förändring för dollarn som dominerande reservvaluta. Det är ingen som gillar en situation där det bara finns en reservvaluta och att alla därmed är så beroende av hur politiker och centralbanken i det landet sköter ekonomin, säger Bergqvist.
–En reservvaluta vill man ju ha för osäkra tider. Och USA:s ekonomi står inför stora utmaningar och då vill man ha alternativ, tillägger han.
Men dollarns tid som ledande världsvaluta är långt ifrån till ända, enligt Bergqvist. USA:s ekonomi står för en fjärdedel av världens BNP, vilket gör att många behöver dollarn för att genomföra affärer. Därtill kommer det faktum att en tredjedel av den globala aktie- och räntemarknaden finns i USA.
–Det som gör att en valuta, som dollarn, får en dominerande ställning är att många har ett behov av valutan.