Regeringens utredare av EU-domen om Byggnads och lettiska Laval drar på sig facklig kritik för sina förslag, erfar TT. Facken befarar att det blir svårt att kräva avtal på svensk nivå av utländska företag.
Den svenska modellen på arbetsmarknaden, där fack och arbetsgivare slår fast löner och villkor i kollektivavtal, skakades i grunden när utslaget från EU:s domstol i målet om Byggnads blockad av skolbygget i Vaxholm kom före jul förra året.
Utredaren Claes Stråth, tillika chef för Medlingsinstitutet, har efter domen haft regeringens uppdrag att försöka anpassa den svenska modellen med kollektivavtal till EU:s lagstiftning. På fredagen läggs hans förslag fram.
Enligt vad TT erfar håller Stråth fast vid den svenska modellen. Det är kollektivavtalen som ska vara normen för hur löner och villkor bestäms på den svenska arbetsmarknaden. Han vill inte införa en ordning där minimilöner slås fast i lag - löner är en fråga för arbetsmarknadens parter att klara ut, inte staten.
Han vill inte heller ha en modell där kollektivavtalen förklaras som allmänt giltiga.
Den fackliga kritiken mot utredarens förslag går, enligt uppgift till TT, ut på att det blir ytterst svårt för svenska fack att sätta hårt mot utländska företag på tillfälligt uppdrag i Sverige, även om det skulle finnas starka misstankar om att företaget betalar usla löner och dumpar villkoren. Om företaget säger att de har ett kollektivavtal på hemmaplan så måste de svenska facken godta det.
Beviskraven blir för hårda, anser man bland facken som försökt få till stånd en lösning där de skulle kunna hänga på ett svenskt avtal på det utländska företaget. Det skulle göra dem till en part och ge helt andra möjligheter att agera.
Facken vill också utvidga kraven i den svenska utstationeringslagen över vad en utländska entreprenör ska leva upp till. Men utredaren vill inte gå så långt som facken.
I målet mellan Byggnads och lettiska Laval ansåg domstolen att Byggnads tagit i för mycket i förhållande till vad som skulle uppnås. En av EU:s grundprinciper, den om fri rörlighet för tjänster över gränserna inom EU, väger tyngre. Det svenska facket hade inte rätt att kräva avtal som gav löner och villkor på svensk nivå eftersom det fanns ett lettiskt kollektivavtal. Byggnads kunde inte visa att det avtalet var orimligt eller en bluff.
Det fanns heller inga lagstadgade minimilöner eller allmängiltiga kollektivavtal som Byggnads kunde stödja sina krav på, sade domstolen. Den hävdade att det var orimligt krångligt för det lettiska företaget att ta reda på vilka villkor som gällde. Därmed var det också ett konkurrenshinder.