Lettland befinner sig i en djup ekonomisk kris. Landets BNP sjönk med 18 procent det första kvartalet 2009 och den offentliga budgeten är hårt ansträngd.
I december beviljades Lettland ett stödpaket om totalt 7,5 miljarder euro (motsvarande 80 miljarder kronor) från EU och IMF som ska betalas ut i omgångar. Utan stödpaketet riskerar Lettland att behöva ställa in sina betalningar.
Lettlands regering väntar nu på en ytterligare utbetalning om 200 miljoner euro (motsvarande 2,1 miljarder kronor) från den internationella valutafonden IMF.
Men problem har uppstått i förhandlingarna, då parterna inte kan komma överens om villkoren för utbetalningen. IMF ställer hårda krav på ytterligare nedskärningar i den lettiska offentliga budgeten.
Den lettiska regeringskoalitionens största parti, Folkpartiet, tvekar inför att skriva på en ny låneuppgörelse med Internationella valutafonden (IMF). Partiet har begärt ett möte om frågan på onsdag.
Att komma överens med IMF anses av många bedömare vara nödvändigt för att säkra lån från andra långivare, som Sverige.
För att skriva på vill Folkpartiet, ett av fem partier i regeringen, enligt ett uttalande ha svar på "flera frågor" som skulle öppna för "ett bredare folkligt och politiskt stöd".
Swedbank föll
Partiet vill ha mer detaljerad information om stödlånen, en tydlig redogörelse för användningen av tidigare nödlån och nya budgetramar för 2010.
Beskedet från partiet kom som en överraskning för många. Så sent som i söndags, efter ett möte mellan premiärminister Valdis Dombrovskis och president Valdis Zatlers, förklarade presidenten att han räknade med att samtliga regeringspartier var beredda att gå med på villkoren i uppgörelsen.
På börsen skakades bland annat Swedbank-aktien av nyheten. Swedbank, som tillsammans med Nordea och SEB har en utlåning i Baltikum på omkring 500 miljarder kronor, föll med nästan 5 procent i den sena handeln.
Samtidigt kungjorde Lettlands finansdepartement på måndagen att Lettland mottagit den andra utbetalningen av nödlån från EU på 1,2 miljarder euro (12,8 miljarder kronor).
Hälften av EU-pengarna ska gå till att finansiera landets budget. Den andra hälften ska användas för att stabilisera den finansiella sektorn, enligt ett avtal med EU-kommissionen.
Enligt Dombrovskis kräver IMF att Lettland drar ned årets statsbudget med 500 miljoner lat (7,6 miljarder kronor) och att ytterligare 500 miljoner lat skärs bort från nästa års budget också.
De övriga fyra partierna i Lettlands regering har gått med på IMF-kraven. Lettlands regering har under krisen i två omgångar beslutat om kraftiga och impopulära nedskärningar. Bland annat har skolor och sjukhus stängts samtidigt som löner för offentliganställda och pensioner sänkts kraftigt.