Lettland ingick på måndagen en ny låneuppgörelse med Internationella valutafonden (IMF). Uppgörelsen nåddes efter månader av hårda förhandlingar.
Tidigare under dagen tvekade den lettiska regeringskoalitionens största parti, Folkpartiet, att skriva på uppgörelsen, men gav upp sitt motstånd efter ett möte med premiärminister Valdis Dombrovskis och finansminister Einars Repse.
När IMF:s styrelse godkänt avtalet, vilket väntas ske inom ett par veckor, får krisdrabbade Lettland tillgång till ytterligare 195 miljoner euro (drygt 2 miljarder kronor) i nödlån från IMF. Överenskommelsen med IMF anses av många bedömare också vara nödvändig för att säkra lån från andra långivare, som Sverige.
Samtidigt kungjorde Lettlands finansdepartement på måndagen att Lettland mottagit den andra utbetalningen av nödlån från EU på 1,2 miljarder euro (12,8 miljarder kronor).
Hälften av EU-pengarna ska gå till att finansiera landets budget. Den andra hälften ska användas för att stabilisera den finansiella sektorn, enligt ett avtal med EU-kommissionen.
Enligt Dombrovskis kräver IMF att Lettland drar ned årets statsbudget med 500 miljoner lat (7,6 miljarder kronor) och att ytterligare 500 miljoner lat skärs bort från nästa års budget också.
Anne-Marie Gulde från IMF sade att syftet med avtalet är att hjälpa Lettland att komma ur den ekonomiska krisen samtidigt som de svagaste grupperna i samhället skyddas. Den lettiska regeringen har signalerat att den i möjligaste mån tittar på utgiftsminskningar snarare än skattehöjningar, sade hon.
Gulde kritiserade också Lettlands skattesystem och rådde regeringen att införa ett progressivt skattesystem med tyngre skattebörda på högre inkomstgrupper.
Lettlands regering har under krisen i två omgångar beslutat om kraftiga och impopulära nedskärningar. Bland annat har skolor och sjukhus fått stängas samtidigt som löner för offentliganställda och pensioner sänkts kraftigt.
Uppgifterna tidigare under måndagen om att Folkpartiet tvekade att skriva under IMF-avtalet fick återverkningar på Stockholmsbörsen. Swedbank, som tillsammans med Nordea och SEB har en utlåning i Baltikum på omkring 500 miljarder kronor, föll med över 4 procent.