Internationella valutafonden, IMF, kräver att Lettlands regering ska ta sociala hänsyn. Budgetnedskärningarna får inte slå onödigt hårt. Det säger svensken Jens Henriksson som representerar de nordiska och baltiska länderna i IMF:s styrelse.
-IMF ställer två krav i förhandlingarna med Lettlands regering: letterna ska minska underskottet i statsbudgeten men göra det med sociala hänsyn. Dessa villkor måste uppfyllas för att IMF ska ställa upp med pengar, förklarar Jens Henriksson vid ett möte hos SNS (Studieförbundet Näringsliv och samhälle).
Däremot är det inte IMF:s sak att tala om för Lettland hur valutapolitiken ska läggas upp, betonar han. Liksom EU-kommissionen och de nordiska länderna, däribland Sverige, ställer man sig bakom lettiska regeringens och centralbankens strävan att bibehålla fast växelkurs.
-Frågan om valutan är inte förhandlingsbar. I Lettland är man helt bestämd att inte devalvera sin valuta, vilket stöds av de nordiska regeringarna. Det gör man inte för att hjälpa de svenska bankerna trots att detta ibland påstås, understryker Jens Henriksson.
Han går en balansgång som representant för åtta länder, däribland krisdrabbade Island och Lettland liksom deras nordiska långivare. Som medlem i IMF:s styrelse företräder han dessutom hela organisationen, som nu utsätts för allt större önskemål.
Kön har blivit lång det senaste året, då tio länder runt om i världen har tvingats låna hos IMF. Bland dem finns både Island och Lettland.
-Men Island är numera på rätt väg, fastslår Jens Henriksson.
När det gäller Lettland är läget inte lika klart. Främsta hotet är om de aktuella krisåtgärderna, som på tisdagen antogs av lettiska parlamentet, inte får befolkningens stöd. Det kan i så fall leda till social oro.
Jens Henriksson tror dock inte att en devalvering skulle göra saken enklare. Behovet att strama åt ekonomin och minska budgetunderskottet skulle finnas där ändå, menar han -med sin erfarenhet från 1990-talets svenska krispolitik.