Om sex veckor, alltså i början av oktober, väljer Lettland nytt parlament. Mot varandra står den nuvarande regeringsgrupperingen, som haft ansvaret under krisen, och den ryskdominerade oppositionen som hittills inte har haft tillträde till makten.
Upptakten till det kommande valet har gått ganska obemärkt förbi utanför Lettland och inte blivit något orosmoment på de internationella finansmarknaderna.
Men här kan det bli en ändring om ett regeringsskifte rycker närmare. Den lettiska oppositionen, som leder i opinionsmätningarna, intar en oklar hållning till landets åtaganden gentemot Internationella valutafonden, EU och flera enskilda länder - däribland Sverige.
Troligast är dock att en maktväxling i Lettland inte får så dramatiska följder, eftersom priset skulle bli alldeles för högt.
Garantierna från IMF, EU med flera har betytt att den lettiska ekonomin har klarat sig undan ännu en kris. I våras hade det annars kunnat bli kritiskt när det smällde till i Grekland.
Knappast någon spekulerar längre om en lettisk devalvering. Men minsta rykte åt det hållet skulle leda till en rusning: Riga är fullt med växlingskontor där lettiska valutan lat omgående kan bytas till euro.
Fortfarande kan det diskuteras vad letterna borde ha gjort med sin valutakurs vid krisens inledning, för två eller tre år sedan. Men i nuläget fungerar inget annat än att hålla fast växelkurs och snarast möjligt uppfylla kraven för en övergång till euron. Allt annat skulle betyda att det nyvunna förtroendet för Lettland går förlorat.
Intern devalvering, vilket är vad den lettiska regeringen och centralbanken har bestämt sig för, innebär en utdragen plåga. Konkurrenskraften ska återvinnas genom sänkta löner och nedskärningar i offentliga utgifter.
Ovanpå detta kommer en drastisk kreditåtstramning, sedan de tidigare så expansiva bankerna gjorde helt om för att rädda sig undan förluster från dåliga lån.
Främst är det Swedbank och SEB som har spelat en högst olycklig roll genom en aggressiv utlåning som lockade letterna att ta för stora krediter.
Men de har inte varit ensamma: Rigas flygplats är i dag fylld med reklam för konkurrenten Nordea. I Lettland hade man dessutom inhemska Parex Bank som erbjöd rekordhöga inlåningsräntor, tills verksamheten gick omkull och staten tvingades ta över.
Situationen har likheter med vad Sverige gick igenom under 1990-talskrisen. Den startade också med ett rally mellan bankerna om vem som vågade ta störst risker och expandera mest, med följder som blev förödande. Därefter har det påståtts att de dyrköpta lärdomarna skulle räcka i generationer framåt, men i verkligheten var minnet betydligt kortare.
En annan likhet med 1990-talskrisen är däremot positiv: Lettland lyckas nu med vad även Sverige gjorde genom att få fart på exporten.
Ekonomin är fortfarande tudelad och den lettiska hemmamarknaden förblir djupt nedtryckt. Men omvärlden ger draghjälp genom att köpa industriprodukter, livsmedel, råvaror och halvfabrikat.
För landet hänger nu mycket på att världsekonomin vänder ytterligare uppåt. I så fall kan man gradvis ta sig ur krisen, även om det kräver fler uppoffringar.
Letterna har det svårt, men klarar sig genom att odla på sina kolonilotter och avstå från mycket som de tidigare hade råd med.