Raset var större än väntat och risken ökar för att Lettland inte lever upp till de krav som ställs i det internationella räddningspaketet.
Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis gav i går lugnande besked efter sitt möte med statsminister Fredrik Reinfeldt i Stockholm.
– Budgetunderskottet i Lettland väntas bli 7 procent i år, sade han.
Men experterna är skeptiska. På måndagen släppte Lettland siffror som tyder på en ekonomi i fritt fall. Lettlands BNP föll med 18 procent under första kvartalet, jämfört med samma period i fjol. Industriproduktionen föll med 22 procent och detaljhandeln rasade med hela 34 procent.
– Det är värre än vi kunnat föreställa oss i våra vildaste fantasier. Lettland har ingen chans att få ned budgetunderskottet till 7 procent av BNP. Vi tror det blir drygt
15 procent, säger Lars Christensen, chefsanalytiker på Danske Bank.
Relationen mellan budgetunderskott och BNP ligger till grund för ett av motkraven i det krispaket som syddes ihop av Internationella valutafonden (IMF) och EU i december, och som ska tillföra Lettland närmare 80 miljarder kronor i lån.
Sverige, som är största bidragsland, har lovat att bidra med 7,5 miljarder kronor. Allt för att skydda de svenska bankerna Swedbank, SEB och Nordea som totalt lånat ut omkring 500 miljarder kronor i Baltikum.
Men Lettland har haft svårt att leva upp till IMF:s krav. I mars valde IMF att hålla inne en utbetalning på 200 miljoner euro. Frågan är vad som händer när ytterligare 200 miljoner euro ska betalas ut i juni.
IMF:s ursprungliga krav har varit att budgetunderskottet inte får överstiga 5 procent av BNP. Men den nya premiärministern säger sig ha förhandlat om det till 7 procent.
Lettland genomför nu en så kallad ”intern devalvering” - en riktig svältkur - för att få statsbudgeten i balans. Bland annat sänks statliga löner med cirka 35 procent och statsfinanserna stramas åt.
- Det räcker inte. Man måste förhandla om med IMF helt. Alla alternativ måste stå till buds, säger Lars Christensen.
Många experter menar nu att endast en snabb ekonomisk uppgång i omvärlden kan rädda Lettland undan en devalvering av sin valuta, som i dag är bunden till euron. Eftersom drygt 80 procent av bankernas lån är utfärdade i euro skulle en devalvering slå hårt mot både banker och lettiska låntagare.
Men enligt Rodney Alfvén, bankanalytiker på Cheuvreux, är en devalvering att föredra framför den kombination av lönesänkningar och nedskärningar som just nu plågar landet.
- Så länge Sveriges kreditkvalitet hålls uppe klarar bankerna detta, säger han.
Finansminister Anders Borg försäkrar att staten är redo om en devalvering skulle ske.
- Det finns tillräckligt med reserveringar för att hantera den påfrestning som kan uppstå i det svenska finansiella systemet, säger han.