Den ekonomiska nedgången i Litauen är den värsta sedan landets frigörelse från Sovjet år 1991.
Bakgrunden till raset i den litauiska ekonomin är den samma som för de övriga baltländerna. Det rör sig om en kombination av en sprucken fastighetsbubbla, en havererad exportsektor, att bankerna strypt kreditutgivningen och att de utländska investerarna flytt regionen.
Estland, Lettland och Litauen var EU:s snabbast växande ekonomier mellan åren 2004 och 2006. Nu upplever länderna den djupaste ekonomiska nedgången i EU. Enligt Världsbanken är nedgången i Baltikum värst även i en jämförelse med samtliga utvecklingsländer i världen.
BNP-raset i Litauen under årets andra kvartal summeras alltså till 22,4 procent. Analytiker hade i snitt räknat med en nedgång på 16,7 procent, enligt en enkät från nyhetsbyrån Reuters. Enligt den gängse definitionen brukar BNP-ras om mer än 10 procent klassas ekonomisk depression.
Raset i den litauiska ekonomin följer på en nedgång på 13,3 procent under första kvartalet, enligt reviderad officiell statistik. Och jämfört med årets första kvartal blev BNP-minskningen under andra kvartalet 12,3 procent. Nedgången kan summeras till 18,1 procent för årets första halvår.
För helåret räknar finansdepartementet i Vilnius med en BNP-nedgång på 18 procent, vilket kan jämföras med fjolårets tillväxt på 3 procent.
Den ekonomiska krisen i Litauen syns även i detaljhandeln, vars försäljning på årsbasis föll med 25 procent i juni.
Industriproduktionen i Litauen, som står för 20 procent av landets BNP, sjönk med 20,4 procent under det andra kvartalet.
Litauens regering har vid upprepade tillfällen, så sent som i förra veckan, förklarat att man vid behov kommer att be om nödlån från Internationella valutafonden (IMF) - så som grannlandet Lettland gjorde i fjol.
Liksom i Lettland har krisen i Litauen än så länge främst hanterats med hjälp av stora nedskärningar i statsbudgeten. Och regeringen i Vilnius har i sommar även lyckats ta upp ett eurolån på 500 miljoner euro (5,3 miljarder kronor), vilket vittnar om ett visst förtroende på marknaden.
En del bedömare ser en ansökan om IMF-lån från Vilnius som oundviklig.
– Det råder inga tvivel om saken. Det är bara en tidsfråga. En dag kommer man vakna upp till samma situation som råder i Lettland, sade Morten Hansen, ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholms avdelning i Riga till en litauisk veckotidning nyligen.
Flera svenska banker är aktiva i Baltikum. Nordea, SEB och Swedbank har sammanlagt över 500 miljarder kronor i utstående lån till privatpersoner och företag i regionen.
Den enskilt största banken i Litauen är SEB, vars utlåning i landet år 2008 kunde summeras till 95 miljarder kronor. Swedbank och Nordeas låneportföljer i Litauen låg på 62 respektive 26 miljarder kronor vid utgången av 2008.