– Vi måste jobba mer undercover och behöver ha en arsenal av metoder för att upptäcka fusk, säger Pontus Elvingsson, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Fusk med fisk- och köttprodukter är ett välkänt problem inom livsmedelsbranschen som har eskalerat i och med att produktionen har blivit mer global och har flera led i tillverkningskedjan.

Motivet är att det går att göra vinster ekonomiskt, och exemplen på hur bedrägeriet kan gå till är flera. Enligt Livsmedelsverket fanns det till exempel misstankar redan för 20 år om att staten gick miste om tullavgifter för miljontals kronor genom att gods som innehöll hästkött märktes om till åsna.

Senaste larmet gäller fiskfusk. Där är det till skillnad från kött svårare med artbestämningen eftersom det handlar om över tusen arter där många liknar varandra. Dessutom har vissa sorter fiskats olika hårt och kraschat i vissa delar av haven. Det har lett till stora prisskillnader som importörer har utnyttjat. 

För att komma åt en del av fusket finns det numera EU-bestämmelser om handelsnamn på fisk och blötdjur. Trots regelverket hittar skojare hela tiden kryphål. Vanligast är det att byta ut laxfiskar, plattfiskar och torskfiskar till billigare sorter. I bearbetade produkter är det ännu enklare att stoppa in en helt annan art än vad som står på förpackningen. Men det rör även bedrägerier som exempelvis skattefusk.

– Alla led i kedjan har skäl att fuska och den senaste tidens skandaler är ett uppvaknande för många myndigheter, säger Pontus Elvingsson.

För att kunna öka kontrollerna i livsmedels- och restaurangbranschen ytterligare har Livsmedelsverket äskat pengar hos regeringen.

– Vi måste få flera myndigheter inblandade i det här. Det finns mycket på fusksidan som man måste ta tag i, men det kräver att man bildar en grupp som har olika kunskaper om till exempel, it, analysmetoder och ekonomi. Då får vi slagkraftiga enheter, säger Pontus Elvingsson.

Därutöver satsar man på att utveckla nya och mer effektiva analysmetoder för att identifiera olika arter för kött och fisk. Trots att Livsmedelsverket redan idag har bra metoder ligger de illegala tillverkarna och skojarna i branschen hela tiden steget före, menar Elvingsson.

– Det är precis som med dopning, om man har de senaste metoderna kan man upptäcka mer fusk. Där måste vi ligga i  frontlinjen med metoduteckling och använda det på kommunalnivå.

– Många gånger hade fusket kunnat upptäckas tidigare om vi hade haft mer kunskap och bättre samarbeten mellan myndigheter. Om vi utvecklar det kan vi lättare få bukt med matfusket.