De gemensamma kraven innebär löneökningar med minst 620 kronor per månad och heltidsanställd, dock lägst 2,6 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst.
- De krav vi enats kring ger våra medlemmar reala löneökningar samtidigt som vi tar ansvar för samhällsekonomin. Krisen beror inte på att lönerna i Sverige är för höga utan på ett kraftigt tapp i efterfrågan. För låga löneökningar leder till minskad konsumtion och i förlängningen ökad arbetslöshet, säger LO:s avtalssekreterare Per Bardh i ett pressmeddelande.
Utöver lönekravet ovan ska en jämställdhetspott på minst 125 kronor per heltidsanställd och månad tillfalla avtalsområden som har en genomsnittlig förtjänst lägre än 21 300 kronor per månad. Genom den konstruktionen träffar jämställdhetspotten LO-förbundens kvinnodominerade avtalsområden.
Facken inom industrin kräver löneökningar på i genomsnitt 2,6 procent, eller lägst 620 kronor i månaden, i ett ettårigt avtal. De kräver också att alla anställda ska garanteras minst 430 kronor i månaden.
Avtalskraven från industrifacken innebär att de "överger Industriavtalets grundläggande princip", skriver arbetsgivarna inom industrin i en gemensam kommentar. De löneökningar som facken kräver vore direkt skadliga för konkurrenskraften, anser de.
"Frågan måste därför ställas om facken inom industrin fortfarande står bakom Industriavtalets gemensamma utgångspunkter", skriver arbetsgivarna.
Vissa inhemska branscher i LO-familjen går bättre än andra. Det har skapat vissa problem när LO gemensamt ska spika sina lönekrav.
Enligt Per Bardh kommer till exempel Handels att kunna kräva ytterligare 125 kronor utöver grundkravet på 620 kronor i månaden.
- Och då tar vi höjd för att en del branscher går bättre, säger Bardh till TT.
De 125 kronorna hämtas ur LO:s så kallade jämställdhetspott.
LO kommer att stänga alla möjligheter för arbetsgivarna att få igenom så kallade öppningsklausuler i avtalen, där bland annat löner kan sänkas.
- Där har vi sagt att vi ska hålla ihop förbunden emellan, säger Bardh.
Enligt honom innehåller LO:s krav också att lägstalönerna ska höjas med 620 kronor i månaden.
De statliga myndigheternas arbetsgivarorganisation Arbetsgivarverket ser med oro på LO-förbundens avtalskrav.
"Kommer den konkurrensutsatta sektorn att nästa år teckna avtal på den nivå som LO-förbunden kräver finns det risk att arbetslösheten ökar inte bara inom industrin utan även i den statliga sektorn", skriver generaldirektören Göran Ekström i ett pressmeddelande.
Även småföretagens intresseorganisation Företagarna sågar fackens avtalskrav:
"Att i dagens läge, med fortsatt svag och mycket osäker konjunktur, kräva löneökningar på vartenda avtalsområde på minst 2,6 procent, riskerar att kosta betydligt mer än det smakar", skriver vd Anna-Stina Nordmark Nilsson i ett pressmeddelande.
"Högre lönekostnader kan kväva den svaga uppgång och den framtidstro vi nu ser i småföretagen. Många planerade satsningar och nyanställningar riskerar att inte bli av", fortsätter hon.