Det är inte höga ingångslöner som ligger bakom ungdomsarbetslösheten. Det hävdar LO i en färsk rapport. Ingångslönerna blir ett av de hetaste stridsämnena i höstens avtalsrörelse och parterna tar olika undersökningar till stöd för sina argument.
LO tar Spanien och Luxemburg som exempel på länder som har låga ingångslöner, men en hög ungdomsarbetslöshet. I Norge och Danmark är ingångslönerna förhållandevis höga, men ungdomsarbetslösheten låg.
– Om de som redan tjänar sämst skulle få lägre lön skulle de få ännu svårare att leva på sin inkomst, vilket är orimligt. Det medför dessutom allvarliga samhälleliga konsekvenser som drabbar alla, säger LO:s avtalssekreterare Per Bardh.
I rapporten menar man att det till och med verkar finnas ett svagt samband mellan låg lönespridning och hög sysselsättning.
LO dömer också ut satsningen på sänkta arbetsgivaravgifter för anställda under 26 år. Den har ingen märkbar effekt på ungdomsarbetslösheten, anser LO.
I stället är det utbildningsproblem som är det stora bekymret, enligt LO. En femtedel av en årsklass fullföljer inte sin gymnasieutbildning.
Svenskt Näringslivs vice ordförande Christer Ågren är avtalsansvarig för arbetsgivarna och menar att när det är liten löneskillnad mellan nyanställda ungdomar och mer erfarna är det ungdomarna som får stå tillbaka. Det förstärker de problem som bristfällig utbildning skapar.
– Det krävs mycket vilja för att hävda att ungdomsarbetslösheten inte har något samband med de höga ingångslönerna och de små löneskillnaderna. Hur många vill betala i princip lika mycket för en oerfaren 20-årig hantverkare som en med 15 års erfarenhet? skriver han på Svenskt Näringslivs hemsida.