Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

LO vill hejda jobbinvandring

LO vill kraftigt begränsa den utomeuropeiska arbetskraftsinvandringen till många LO-yrken. Det gäller till exempel städare, byggjobbare och restauranganställda, där konkurrensen om de lediga jobben redan är stor. Alla 14 LO-förbund står bakom kravet som publiceras i dag.

När reglerna för arbetskraftsinvandring 2008 förenklades blev det upp till den enskilda arbetsgivaren att avgöra om anställda skulle sökas utanför Europas gränser. Den prövning mot arbetsmarknadens behov som i 40 år styrt arbetskrafts­invandringen togs bort.

Resultatet är att två av tre arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES i dag återfinns i branscher där Sverige inte lider av någon allmän arbetskraftsbrist, till exempel i gatukök, pizzerior, krogar samt städföretag. För städare, köks- och restaurangpersonal råder tvärtom en mycket stor konkurrens om jobben på den svenska arbetsmarknaden.

Den enskilt största yrkesgruppen är förvisso dataspecialister, de flesta från Indien. Men sammantaget gäller bara runt en tredjedel av tillstånden specialistjobb, där Sverige har det mesta av sin konstaterade arbetskraftsbrist.

Arbetskraftsinvandringen i enklare jobb där arbetslösheten är stor försvårar integrationen av de invandrare som redan bor i Sverige, anser LO-styrelsen. Dessutom är problemen stora med oseriösa arbetsgivare som bryter mot reglerna och på olika sätt utnyttjar arbetskraftsinvandrarna.

Därför kräver nu LO ett återinförande av den prövning mot arbetsmarknadens behov som togs bort i samband med arbetstillstånds­reformen 2008.

– Vi menar inte att facken ska ha något slags veto, men tillståndsgivningen bör bygga på Arbetsförmedlingens listor över i vilka yrken arbetsgivarna har svårt att hitta rätt arbetskraft i Sverige, säger LO:s rapportförfattare Thord Ingesson.

– I dag handlar arbetskraftsinvandringen alltför ofta om priset på arbetskraft, snarare än om att Sverige skulle behöva importera unik kompetens. En arbetsmarknadsprövning skulle ge färre beviljade arbetstillstånd, men bättre arbetsvillkor för dem som kommer hit.

Regeringen och Miljöpartiet säger absolut nej till en ny arbetsmarknadsprövning. Men Socialdemokraternas talesman i arbetsmarknadsfrågor, Ylva Johansson, efterlyser liksom LO någon form av behovsprövning och utlovar förändring om partiet vinner valet 2014.

– I dag ser vi att det här systemet orsakar stora problem, framför allt i de branscher där det bevisligen redan finns gott om arbetskraft, säger Ylva Johansson till DN.

I flera LO-yrken och i bärplockningsbranschen har problemen varit stora med arbetsgivare som tagit betalt för arbetserbjudanden, inte betalat de utlovade lönerna och på andra sätt utnyttjat det faktum att arbetskraftsinvandraren för att uppnå ett permanent uppehållstillstånd behöver arbeta fyra år med tillfälligt arbetstillstånd.

Vittnesmålen om oseriösa företag kommer bland annat från ideella organisationer som Röda korset, de papperslösas organisationer, en rad olika fackförbund, Migrationsverket och gränspolisen.

LO bedömer att runt hälften av de längre arbetstillstånden på LO-fackens område innehåller ett moment av betalning till arbetsgivare och förmedlare. Det kan handla om hundratusentals kronor. Ibland för jobb som visar sig inte finnas, ibland där arbetstiderna är åtskilligt längre och lönen mycket lägre än vad som uppgivits i ansökan till Migrationsverket.

Det är heller inte ovanligt att den drabbade själv får betala in sina sociala avgifter.

LO kräver därför att anställningserbjudanden görs juridiskt bindande. Men även att en eventuell tillsvidareanställning omedelbart ska ge permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Fakta. Därför är LO missnöjt med arbetstillståndsreformen från 2008

Reformen var naiv och mycket av det som då hävdades i debatten hade liten förankring i verkligheten, skriver LO i sin utvärdering som presenteras i dag.

Systemet har inte minskat antalet papperslösa, utan snarare bidragit till att skapa fler som arbetar illegalt i Sverige.
Det går inte mycket snabbare och smidigare för företagen. Handläggningstiden för enskilda ärenden i dag ligger mellan sju och tio månader.

Systemet har inte lyckats garantera arbetskraftsinvandrarna likvärdig lön och goda arbetsvillkor eller stävja fusk, missbruk och utnyttjande.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.