Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Magdalena Andersson: Sammanbrottet är Greklands fel

Foto: Paul Hansen/DN

Finansminister Magdalena Andersson (S) lägger hela skulden på Grekland för att förhandlingarna med eurogruppen brutit samman. I en DN-intervju avfärdar hon den kritik som bland andra nobelpristagaren Paul Krugman riktat mot långivarna.

– Läget är väldigt allvarligt. Jag måste säga att jag blev väldigt förvånad när grekerna sade att de ville utlysa en folkomröstning. Det vände så att säga hela förhandlingen, säger finansminister Magdalena Andersson.

Det låter som om du lägger mycket skuld på Grekland för att förhandlingarna har havererat?

– Ja, det är klart att det är beslutet att utlysa en folkomrösning som nu gör att förhandlingarna har brutit samman. Och inte minst att regeringen sade att man skulle uppmana människor att rösta nej. Min bild är att euroländerna har ansträngt sig mycket för att hitta en lösning som också Grekland kan acceptera. Bara det faktum att man har haft fyra finansministermöten på en vecka visar ju att man verkligen har försökt hitta en lösning och gå grekerna till mötes.

Men nu drar man tillbaka budet som Grekland vill folkomrösta om?

– Ja, det är väl ganska naturligt. För även om nu grekerna skulle rösta ja – vad finns det för trovärdighet hos en regering som tycker att man inte skulle ha röstat ja till att genomföra de åtgärder som krävs?

Det finns kritiker som menar att euroländerna har drivit kraven på nedskärningar för hårt i förhandlingarna, och att man inte har lyssnat till grekernas förslag om skattehöjningar. Bland andra nobelpristagaren Paul Krugman, som skrev ett omtalat blogginlägg häromdagen. Vad anser du om den kritiken?

– Min bild är att det har funnits en ganska stor flexibilitet från euroländernas sida för att grekerna själva ska kunna utforma en politik för att statsfinanserna ska vara i balans. Men kravet har ju varit att man från Greklands sida ska komma med åtgärder som är realistiska och trovärdiga, så att de också långsiktigt skapar stabilitet i de offentliga finanserna.

Vilken är den största risken i den situation som nu har uppstått?

– Det som är helt avgörande nu är vilka möjligheter som Europeiska centralbanken, ECB, ser för att agera i det här läget. De grekiska bankerna har ju klarat sig den senaste veckan på grund av att ECB har hjälpt dem med pengar, men när det inte längre finns något stödprogram är frågan hur ECB kommer att se på situationen.

Vad händer om ECB bestämmer sig för att sluta ge stöd till grekiska banker?

– Då har de grekiska bankerna väldigt stora problem.

Hur kan det påverka Sverige?

– Vi är inte direkt exponerade mot Grekland. Det är inte som när det var kris i Baltikum, då de svenska bankerna var exponerade. Vi har också en ganska begränsad handel med Grekland. Men blir det en turbulens på de europeiska finansmarknaderna, då kan Sverige komma att påverkas. Även den svenska kronan kan komma att påverkas, och därmed också svensk exportindustri. Därför följer vi läget väldigt noggrant från finansdepartement och har  hög beredskap om det skulle behövas vidtas några åtgärder.

Finansministrarna sitter under lördagskvällen i möte för att diskutera läget. Man använder ordet ”konsekvenser”. Tolkar du det som att det nu väntar en större kris?

– Det beror mycket på hur marknaderna kommer att reagera på det här beskedet. Det är naturligtvis omöjligt att förutsäga. Men positivt är att Europa står betydligt starkare nu än om det här hade hänt för några år sedan. 

Hur svårt är det att beräkna effekter i den här sortens situationer? Är det inte väldigt komplext?

– Jo, det är det. Men i dag står EU betydligt stabilare än för några år sedan, både vad gäller de övriga ländernas statsfinanser, men också genom att man har byggt upp en del mekanismer, som Europeiska stabilitetsmekanismen, ESM (en ny räddningsfond för euroländer som hamnar i ekonomisk kris, DN:s anm.)