För fem år sedan började bankerna förse sina betalkort med ett datachip, en lösning som är betydligt säkrare mot bedrägerier än de gamla magnetremsorna. Men utvecklingen går långsamt och i många butiker går det fortfarande inte att betala med hjälp av kortets chip.
Ska man sätta i betalkortets chip eller dra magnetremsan genom kortläsaren? Att det i dag varierar mellan olika butiker förvirrar många kunder.
Anledningen är butikernas olika betalsystem. I små och mellanstora butiker finns oftast en terminal som kan läsa av chip och där kunden knappar in sin kod. Många större butikskedjor använder sig däremot av betalningslösningar som levereras av mjukvaruföretag och det är främst de systemen dröjt i sin anpassning. För att folk inte ska använda sina chip tejpar vissa butiker över den delen av sina terminaler.
- De som har varit försenade är de integrerade systemen där man inte knappar in koden separat och tyvärr är det hos de större kedjorna. Konsumenterna kan uppleva det som väldigt märkligt, säger Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk handel till DN.se.
Av de cirka 120.000 kortterminaler som finns i Sverige är omkring 60 procent utrustade med chipläsare och av 20 miljoner betalkort har 16-17 miljoner chip, uppskattar Svensk handel. Dick Malmlund tror däremot att terminalerna som kan hantera chip kommer att öka betydligt i år och i december väntas uppemot 90 procent bestå av den säkrare varianten.
Siba – vars hemelektronikbutiker i norden i fjol omsatte 4,5 miljarder kronor – är en av de stora kedjor som fortfarande inte har infört den nya tekniken. Det ska det nu bli ändring på.
- Vi har planerat att vi kommer att ha chip framöver och den processen är inledd, av säkerhetsskäl, säger Sara Widman, informationsansvarig vid Siba.
Varför har det dröjt?
- Vi har ingen speciell orsak utan den här diskussionen har pågått väldigt länge. Det är en ganska stor omställning för varuhusen.
Ytterligare en förklaring till att spridningen har gått långsamt i Sverige är att bankkunderna utsatts för bedrägerier i en relativt låg utsträckning, vilket har gjort den mindre brådskande än i mer bedrägeridrabbade länder som Frankrike och Storbritannien.
Dick Malmlund välkomnar en ökad användning av terminalerna och säger att chipen redan gett resultat i form av mindre bedrägerier där betalkort kapas, så kallad skimning.
- Det är en klar nedgång i statistiken. Sen kan man inte säga hur stor nedgången hade varit om man infört kort med enbart chip, men tyvärr har man inte gjort det. Det finns inga andra säkerhetssammanhang där en ny bättre funktion införts men där man har behållit den gamla, sämre versionen.