Det är dags för en makroekonom som pristagare i Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Därom är flera nationalekonomer ense. Tre grenar är hetast i år: tillväxtekonomi, finansiell ekonomi och miljöekonomi.
–Det pendlar mellan några stora namn som varit med länge, men de flesta tror att det blir en makroekonom, säger Daniel Waldenström, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning.
Inom tillväxtekonomi är amerikanerna Paul Romer och Robert Barro de viktigaste namnen. Robert Barro är grundaren till neoklassisk makroekonomi och har genomfört stora kvantitativa studier för att se vilken roll språk och utbildning spelar för länders tillväxt.
Paul Romer i sin tur är tillväxtekonomen med fokus på teknologiers utveckling och innovationers betydelse. Båda är verksamma i USA.
En annan gren som ligger i tiden är miljöekonomi där namn som William Nordhaus och Martin Weitzman dyker upp.
Två saker som talar emot att priset går till en miljöekonom är att den förste som forskat inom ämnet, och som därmed bör belönas, är Kenneth Arrow och han fick priset redan 1972. Dessutom var förra årets pristagare Elinor Ostrom inriktad på resursekonomi som är en del av miljöekonomin.
I topp på vadslagningsbolaget Ladbrokes lista ligger tre forskare inom finansiell ekonomi: Richard Thaler, Robert Schiller och Eugene Fama.
Enligt Daniel Waldenström är de också sannolika pristagare – troligtvis får de i så fall dela på priset alla tre.
–Eugene Fama är föregångsgestalten som utvecklade teorierna kring den perfekta marknaden. Honom kan man inte undvika. De andra två är på ett sätt hans motpoler eftersom de anser att psykologin styr människors beteenden vilket gör marknaden irrationell.
Något som talar emot att priset skulle delas ut till en forskare vars livsgärning kretsar kring den perfekta marknaden är kanske att marknaderna de senaste åren visat sig vara allt annat än just perfekta.
Tittar man närmare på kommittén som väljer pristagaren framkommer det att professor Bertil Holmlund gör sitt sista år som ordförande och det är därför möjligt att han gärna ser att priset går till någon av specialisterna inom hans eget forskningsområde, sökteorin.
Därför ökar chanserna att årets pristagare heter Christopher Pissarides, Peter Diamond och Dale Mortnesen. De har alla tre bidragit till banbrytande forskning inom sökteori på arbetsmarknaden.
Nyhetsbyrån Thomson Reuters förutspår varje år fyra tänkbara kandidater till priset baserat på hur deras forskning citerats. I år står Alberto Alesina, Nobuhiro Kiyotaki, Kevin M. Murphy och John H. Moore på listan. De tre första är verksamma i USA medan den fjärde kommer från Storbritannien. Men Daniel Waldenström är inte tillräckligt imponerad.
–De är givetvis mycket duktiga forskare men ingen av dem har skiftat perspektiven inom ekonomiskt tänkande. Det känns inte som några spännande val. Tilläggas bör kanske att Thomson Reuters hade fel förra året.
Vem skulle du själv sätta pengarna på?
- Paul Romer får det bli.