För det första säger FI att den genomsnittliga belåningsgraden för nya lån nu stabiliserats runt 70 procent. Vad betyder det? Jo, att lånets storlek ligger runt 70 procent av bostadens värde. Men eftersom vi ändå har haft en viss prisökning på bostäder så har det inte stoppat ökningen av bolånen.

För de ökar fortfarande – med runt 4 procent per år. Det är bättre än 2006 när de ökade med 13 procent, men hushållens skulder ökar fortfarande snabbare än lönerna.

För det andra – vi amorterar för långsamt. Det är glädjande att fler betalar av på sina lån; 57 procent i fjol, jämfört med 43 procent 2011.

Men tiden det tar att betala av lånen är 148 år! Det är till och med så att andelen amorteringsfritt på bottenlån, lån under 75 procent av bostadens värde, ökar. Endast fyra av tio som har en belåningsgrad under 75 procent amorterar på nya lån.

Det är det här som gör riksbankschefen Stefan Ingves orolig – en oro som också kan spåras i FI:s försiktiga formuleringar om att de långa återbetalningstiderna och den höga andelen amorteringsfria lån behöver utredas.

Det kommer att ta tid, men svenska hushåll måste sakta men säkert tillbaka till en miljö där det normala är att man faktiskt betalar tillbaka sina lån. Man kan faktiskt inte räkna med att bostaden ska vara mer värd än lånen den dag man säljer. Därför ska ett bostadslån ska helst betalas av på 40–50 år – inte 150.