ANALYS.
Näringsminister Maud Olofsson har hamnat i en förtroendekris för sin hantering av både statliga Vattenfall och Saabkrisen. Den förvärras när hon skickar fram grå rådgivare i teverutan i stället för att själv tala till oroliga väljare.
Svenska folket är vant att möta ministrar varje dag i tv, radio och tidningar. När det är krislägen förväntar man sig att ansvarigt statsråd snabbt ska ge besked om hur regeringen hanterar frågan. Det klargjordes på ett dramatiskt sätt efter tsunamikatastrofen men det gäller även vid andra viktiga händelser.
Därför är det märkligt att näringsminister Maud Olofsson överlåtit en stor del av medieinformationen om två av sina största krisfrågor på sina statssekreterare, Jöran Hägglund och Ola Alterå. Det är möjligt att de kan frågorna om Saab och Vattenfall bättre än ministern, men det riskerar att framstå som att Olofsson har något att dölja eller inte har tillräcklig koll på läget för att kunna svara på frågorna.
Det blev extra tydligt på tisdagskvällen när det överraskande beskedet kom om att Koenigsegg hoppar av Saabaffären. I stället för näringsministern var det statssekreterare Hägglund som kommenterade för regeringen.
Under hela Saabkrisen har Maud Olofsson haft uppenbart svårt att uttrycka sig positivt om bilindustrins framtid. Samtidigt är det tydligt att regeringskansliet bytt fot och agerat alltmer intensivt för att få fram lånemiljarderna för att försöka rädda Saab. Och på andra sidan den politiska blockgränsen har först Metall, sedan Socialdemokraterna och nu senast Vänsterpartiet backat ifrån kravet att förstatliga Saab.
Vattenfalls tidigare styrelseordförande Dag Klackenberg har anklagat Maud Olofsson för ”beröringsångest”. Medan en annan före detta statlig företagsledare, Björn Wahlström, sagt att ”det är omänskligt att begära av politiker att de ska klara av att leda bolag”.