För den som vill vara en god konsument och göra ett så litet negativt avtryck som möjligt i miljön finns en uppsjö av olika märkningar att spana efter på paketen i livsmedelsbutiken. Dessutom finns märkningar som ska garantera att varan tagits fram utan att människor exploaterats på ett oetiskt sätt. Somliga sigill säger sig värna båda.
Att en vara inte är märkt med något av de ”goda” märkena betyder inte att de måste vara sämre för människor och miljö, men som konsument kanske man vill vara på den säkra sidan. Det finns dock inga garantier för att alla märkningar håller vad de lovar.
En av de svenska organisationer som har högst svansföring när det gäller miljömärkningar är Svenska naturskyddsföreningen. Organisationens ordförande Mikael Karlsson är framför allt kritisk mot en märkning för hållbart skogsbruk, Forest Stewardship Council (FSC) och en kommande märkning för ”vattenkultur”, bland annat odlingar av jätteräkor, Aquaculture Stewardship Council (ASC).
– Tänk dig att det inte fanns böter för fortkörning. Så är det i skogen. Det händer ingenting när man bryter mot lagen, säger Mikael Karlsson till DN.se.
Naturskyddsföreningen var med och startade FSC i Sverige på 1990-talet. I dag är ungefär hälften av all svensk skog certifierad enligt FSC:s regler. Men efter alltför många exempel på miljölagsbrott i dessa skogar hoppade föreningen av FSC:s styrelse 2008. Bland annat var man mycket kritisk mot att det svenska skogsbolaget SCA kom undan för lätt när det avverkat urskogsartade områden.
– Vi tycker fortfarande att FSC:s grundläggande utgångspunkter är positiva, att balansera mellan sociala intressen och miljöintressen, men kraven är för låga. Var tredje avverkning i Sverige följer inte skogsvårdslagens miljökrav, och den andelen har ökat. Hade vi sett en förbättring hade det varit ett helt annat läge.
I miljörörelsen pågår en debatt om den kommande märkningen för så kallat vattenbruk, ASC, som grundats av Världsnaturfonden och en nederländsk organisation för hållbar handel. Enligt den egna beskrivningen kommer ASC att bli ”världens ledande program för certifiering och märkning av ansvarsfullt odlade skaldjur”.
Men det är en motsägelse i sig, enligt Mikael Karlssons synsätt. Åtminstone när det gäller odlingar av jätteräkor, som i regel anläggs på känslig kustmark som tidigare mangroveskogar.
– Även om man har en pragmatisk utgångspunkt i märkningen finns en gräns för hur dåligt det får vara. Vi skulle ju aldrig gå med på miljömärkning av cigaretter.
Det går inte att odla jätteräkor utan att det blir för dåligt för miljön?
– Nej, vi kan inte se det. Jag tror inte märket kommer att ta sig. Det skulle bli ett slags legitimering. Trenden nu är i stället att fler och fler väljer bort jätteräkorna.
Motsvarande märkning för fisk görs av Marine Stewardship Council (MSC), som har funnits i många år. Den stämpeln ska garantera ett hållbart fiske. Mikael Karlsson ser bekymmer även med MSC, men det beror mer på att utfiskningen gått så långt att verkligt hållbart fiske blivit allt svårare att åstadkomma.
Samtidigt behöver världen bra mat. Det enda sättet att göra något åt problemet är att fortsätta försöka dämpa fiskekvoterna, menar Naturskyddsföreningens ordförande.
– Precis som med miljömärkning av tvättmedel är märkning av fisk ett system där man hela tiden skärper kraven.
– Ju mer man överfiskar desto mindre blir stocken. Det är som med kapital. Om man i stället låter kapitalet växa blir räntan större.
Är svaga miljömärkningar ett alltför enkelt sätt för företagen att framstå som goda?
– Framför allt tycker jag man sviker konsumenterna. Risken finns att de undergräver förtroendet för miljömärkning.
Mikael Karlsson nämner bananjätten Chiquita, som efter att ha anslutit sig till den internationella naturskyddsorganisationen Rainforest Alliances kriterier (se särskild artikel) slog sig för bröstet i en tv-kampanj. Tv-reklamen ansågs så överdriven att den KO-anmäldes, och Chiquita ändrade sig senare.
Till saken hör att Mikael Karlssons organisation har sin egen märkning, Bra Miljöval, som togs fram för drygt 20 år sedan. Naturskyddsföreningen definierar den som ”Världens tuffaste miljömärkning”.
Konsumentverket håller på sin hemsida fram sex miljömärkningar som konsumenten ”har god hjälp av”, bland andra just Bra Miljöval och MSC (se faktaruta här intill). Även konsumenternas statliga myndighet lyfter en liten varningsflagg för FSC och påpekar att kritik riktats mot organisationen för att den slarvat med att åtgärda regelbrott.
Men, påpekar Konsumentverket, ”fortfarande är ändå sannolikheten högre att FSC-märkta produkter har tagits fram med hållbarhetshänsyn än att motsvarande omärkta produkter gjort det”.
I grunden är även Mikael Karlsson anhängare av en sådan praktisk hållning:
– Miljömärkningarna är det enklaste sättet att navigera i vardagen. De duger gott för att hitta fram för konsumenterna. De kommer för överskådlig tid att vara helt nödvändiga, för politiken är för svag.