Mandatet krävdes för att kunna fortsätta föra samtal om utbetalningar av nödlån.
Under våren väntar utbetalningar av nödlånen på sammanlagt 1,2 miljarder euro från EU respektive IMF. Tidigare utbetalningar har vid flera tillfällen skjutits upp då långivarna haft synpunkter på vilka åtgärder Lettlands regering vidtar för att minska budgetunderskott och statsskulden.
Nödlånen uppgår till sammanlagt 7,5 miljarder euro, varav en del redan har betalats ut.
Lettlands regering har efter en inhemsk bankkollaps 2008 befunnit sig nära ruinens brant, men vill trots det inte devalvera för att därmed öka landets konkurrenskraft.
En devalvering skulle innebära att Lettland får skjuta målet att införa euron i landet på framtiden. Lettiska lats är inför euro-införandet knuten till euro-kursen.
I oktober är det allmänna val i Lettland och partierna i den fempartikoalition som styr landet sedan ett år har börjat positionera sig för att ta tillbaka förlorat stöd bland väljarna.
Den lettiska finansmarknaden domineras av de svenska storbankerna Swedbank och SEB.
Det krävs ytterligare budgetåtstramningar i Lettland, slår Lettlands finansminister Einars Repse fast i en rapport presenterad för parlamentet i Riga på torsdagen, refererad av nyhetsbyrån Reuters.
Repse menar dock att de nödlån på totalt 7,5 miljarder euro som EU, IMF och bland annat Sverige beviljat räcker för att leda landet ur den djupa krisen, präglad av massiva offentliga neddragningar, en arbetslöshet uppåt 20 procent och en BNP-ras beräknat till —18 procent i fjol.
Behov av ytterligare finansiering räknar Repse med att kunna täcka med upplåning på den reguljära marknaden.
Lettlands BNP beräknas fortsätta krympa 2010, enligt Repse, som tror det blir – 4 procent jämfört med 2009 års BNP.
De budgetåtstramningar som står för dörren uppgår enligt Repse till 800 – 900 miljoner lats (11,5 – 13,0 miljarder kronor) under 2011 – 2012. Tidigare beräkningar visade att neddragningar på drygt 14 miljarder kronor på två år behövdes, skriver Reuters.
Budgetunderskottet beräknas till 10 procent av BNP 2009 och 8,5 procent av BNP 2010. Nästa år beräknas underskottet krympa till 6 procent av BNP för att 2012 uppfylla kriterierna för att införa euron, som sätter ett tak för underskottet på 3 procent av BNP.
Målet är enligt Repse att införa euron 2014.
För att klara av att minska underskottet räknar Repse med att landets pensions- och socialförsäkringssystem måste reformeras. Dessutom kan det krävas ytterligare skattehöjningar på fastigheter, bilar och momshöjningar.