Ekonomi

Många får halva lönen betald med skattemedel

I år får 174.000 personers arbetsgivare minst halva lönen betald med skattemedel. 20 miljarder kronor satsas varje år på anställningsstöd för att få företagen att ta emot arbetssökande. Till det kommer tiotusentals gratis praktikanter.

En hel del av de nya jobb som skapats de senaste åren har kommit till genom en statligt finansierad realisation på arbetskraften. Det har lett till att vissa företag i stor utsträckning bygger sin verksamhet på anställningsbidrag, särskilt så kallade nystartsjobb. Dessa företag riskerar att konkurrera ut andra, och skapa nya arbetslösa, påpekar Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel.

– Arbetsgivare som betalar schysta löner, försäkringar och pension får svårare att konkurrera.

Sedan år 2000 har 150.000 enkla jobb försvunnit. Samtidigt har antalet arbetslösa med enbart grundskolebetyg ökat till runt 120.000. Av dem har var tredje varit arbetslös i mer än tre av de tio senaste åren.

Bristen på enkla jobb är förklaringen till att Arbetsförmedlingen klämmer in så mycket bidrag som möjligt i några få branscher. Nio av tio jobb på bidragstopplistan är lågavlönade LO-yrken.

Fack, men också arbetsgivarorganisationer, varnar nu för vad dagens stora lönesubventioner håller på att göra med sektorer som städbranschen, fastighetsskötsel, kaféer och restauranger, taxi, handeln samt delar av bemanningsbranschen och äldreomsorgen. Branscher där arbetslösheten är hög – samtidigt som många arbetsgivare de senaste åren i det närmaste slutat anställa personer utan en påse bidragspengar från Arbetsförmedlingen.

Någon med nya bidrag åker in – och samtidigt puttas någon annan, vars bidrag sinat, ut.

Under alliansregeringen har de skattefinansierade lönesubventionerna till privata företag exploderat. Särskilt sedan Arbetsförmedlingen för ett par år sedan började göra reklam för rabatterad arbetskraft med reklamutskick till arbetsgivare med rubriken: ”Vi hjälper dig att sänka dina lönekostnader” och tillhörande räknesnurra på hemsidan.

För långtidsarbetslösa och nyanlända handlar det om nystartsjobb (stöd för långtidsarbetslösa motsvarande 63 procent av lönen, lika länge som arbetslösheten varat, i upp till fem år), lönebidrag (för personer med nedsatt arbetsförmåga), instegsjobb (för nyanlända), särskilt anställningsstöd (85 procent av lönen för långtidsarbetslösa i jobb- och utvecklingsgarantin) och förstärkt särskilt anställningsstöd. Till det kommer trygghetsanställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete för personer med funktionshinder.

I dag finns enligt facken småföretag där nästan alla är bidragsanställda. Och arbetsgivare som säger upp sin personal för att strax därpå försöka ersätta den med subventionerade arbetssökande. Det har startats särskild internetförmedling av bidragsjobb, Workcare, där arbetsgivarna annonserar efter folk med statliga bidrag till lönen. Långtidsarbetslösa och funktionshindrade, som samtidigt ska vara stresståliga, uthålliga, serviceinriktade och klara av högt tempo.

– Det här har eskalerat de senaste fyra fem åren och är nu mer regel än undantag, fastslår HRF:s Pim van Dorpel.

LO kräver att regeringen stramar åt företagens ”bidragsmissbruk”. Fackliga ombudsmän runt om i landet vittnar om arbetsgivare som bemöter hoppfulla långtidsarbetslösa som i månader arbetat hårt med hånfulla kommentarer som ”varför skulle jag anställa dig när jag kan få en ny nästan gratis från Arbetsförmedlingen?”.

Också Eva Östling, vd för restaurang- och besöksnäringens branschorganisation Visita, tycker att Arbetsförmedlingen måste göra mer för att motverka negativa följder för företag med kollektivavtal och ickesubventionerad personal:

– Det är viktigt att arbetslösa människor får hjälp med en ingång till arbetsmarknaden, men det får inte ske på ett sätt som sätter konkurrensen ur spel. Arbetsförmedlingen måste kunna sätta tydligare gränser.

Även en statlig utredning ledd av Ann-Marie Qvarfort riktade i våras skarp kritik mot systemet. Qvarfort instämde i att Arbetsförmedlingen har för dålig koll på att företagen inte tar in för många bidragsjobbare och skapar osund konkurrens.

– Arbetsförmedlarna har varit måna om att leva upp till de volymer som fastställts av politikerna, då finns risk att kvantiteten går ut över kvaliteten säger Ann-Marie Qvarfort.

I städbranschen delfinansieras nu minst vartannat nytt jobb med skattepengar, konstaterar bransch- och arbetsgivarorganisationen Almega.

Den prispress det lett till innebär att hälften av städföretagen i dag avstår från att delta i kommunernas och landstingens upphandling av städ­entreprenader.

– Ofta slutar upphandlingarna på 200 kronor i timmen, då ska man betänka att avtalsenlig lön och sociala avgifter är minst 190 kronor. Det går ju inte ihop, fastslår Almegas Ari Kouvonen.

Liknande är bilden inom taxi, där traditionella taxibolag med fast anställd personal inte längre kan konkurrera om kommuners och landstings upphandlingar av taxiresor, som utanför storstäderna kan utgöra 80 procent av bolagens intäkter.

Svenska Taxiförbundets kommunikationschef Claudio Skubla beklagar den skeva konkurrensen, och tycker inte att taxi över huvud taget är en lämplig bransch för rehabilitering av långtidsarbetslösa, arbetsskadade eller funktionshindrade:

– Anställningsstöden är bra om de kan hjälpa människor att komma ut i arbete. Men inom taxi förutsätts du göra jobbet fullt ut på egen hand från dag ett.

Starkast är invändningarna vad gäller nystartsjobb. Det är ett anställningsstöd som arbetsgivarna har rätt till, bara de lovar att betala avtalsenlig lön och den arbetssökande har varit arbetslös i minst ett år. Nystartsjobb kan Arbetsförmedlingen inte säga nej till med hänvisning till eventuellt överutnyttjande och till konkurrenspåverkan. Företaget slipper också krav på kollektivavtalad pension och försäkringar, eller handledning och individanpassning av arbetsplatsen.

Hotell- och Restaurangfacket uppskattar att drygt en av tio i branschen är bidragsjobbare – nästan hälften i just nystartsjobb. Och i strid med reglerna har lönerna ibland visat sig ligga långt under avtalets lägstanivå, inte sällan så lågt som 13.000 kronor i månaden.

Martin Collander, HRF-ombudsman i Göteborg, anser liksom ombudsmän i alla andra berörda fackförbund och även utredaren Ann-Marie Qvarfort att Arbetsförmedlingen lyssnar för lite när facken varnar för oseriösa företag.

– Arbetsförmedlingen säger till de arbetslösa att ”om du fixar en arbetsgivare som vill anställa dig så fixar vi bidrag”. Sedan skickar förmedlingen ärendet till oss för yttrande, men lyssnar inte om vi pekar på tidigare dåliga erfarenheter av företaget, säger han.

– Det är inte roligt när arbetstagaren sedan kommer till oss och säger att hon eller han inte fått ut sin lön, trots arbete ibland upp till 16 timmar per dygn.

25-åriga Beyan från Irak arbetade 17 månader i sträck, först med särskilt anställningsstöd och sedan nystartsbidrag, med disk och städning på en restaurang i utkanten av Göteborg. Hon heter egentligen något annat. Nu är Beyan sjukskriven, hon har problem med ryggen och axlarna.

Det var alltid stressigt, säger hon.

– Till slut fick jag äntligen semester. Men då lurade chefen mig på semesterlönen. Jag fick bara en tusenlapp i stället för de 19.000 jag skulle ha fått.

Beyan var först väldigt glad över jobbet. Hon ville inte bara sitta hemma och få bidrag. Men nu vill hon aldrig tillbaka, säger hon.

Martin Collander pekar på Beyans ”anställningsavtal” som typiskt för nystartsjobben:

– I rutan för anställningsform har arbetsgivaren tydligt skrivit ”så länge som hon får nystartsjobb”, det vill säga bara så länge som större delen av hennes lön betalas med skattepengar från Arbetsförmedlingen. Det är inte direkt någon anställningsform reglerad i Lagen om anställningsskydd, konstaterar HRF-ombudsmannen torrt.

Ett annat fall där ett företag byggt sin affärsidé på anställningsstöden är en kafékedja som vuxit snabbt och som enligt HRF tagit in en mycket stor andel personer med olika anställningsstöd. Fullt friska ungdomar har berättat om hur de klassades som skadade med nedsatt arbetsförmåga, och därmed fick tillgång till lönebidrag. Samtidigt har företaget uttryckligen undanbett sig funktionshindrade på riktigt, eller ”stolpskott”, som de kallades i ett mejl till Arbetsförmedlingen. Anställda med lönebidrag har jobbat full tid med tunga lyft.

I detaljhandeln är var femte av 260.000 anställningar någon form av bidrags- eller praktikjobb, bedömer Handelsanställdas förbund.

– Vi ser den stora floran av anställningsstöd som ett otyg, säger förbundets ord­förande Susanna Gideonsson.

Handels har många medlemmar som arbetar deltid och vill arbeta mer.

– Men i stället tar arbetsgivaren in statligt subventionerad personal.

Samma sak när förbundet försökt få fart på den av politiker i alla läger prisade överenskommelsen om arbetsplatsförlagd yrkesintroduktion för unga, i detta fall de som läst handel på gymnasiet:

– En del arbetsgivare undrar varför de ska betala 75 procents lön för ungdomar under utbildning när de ju kan få mycket billigare personal från Arbetsförmedlingen. Det här skadar branschen, anser Susanna Gideonsson.

Inom partihandeln kommer många arbetslösa med anställningsstöd till små och medelstora bemanningsföretag inom lager och logistik, konstaterar Handelsombudsmannen Fredrik Ståhlberg.

– Bidragsjobben ökar varje år. I dag är det vanligt att det handlar om halva personalen. Det skapar inte direkt konkurrensneutralitet. Däremot är det väldigt sällan det leder till några reguljära anställningar.

– Det är trist att Arbetsförmedlingen bereder en marknad för mind­re seriösa företag. Jag sitter ofta här med människor som arbetat hos företag som struntat i att betala ut löner.

Arbetsförmedlingens ledning har naturligtvis tagit del av de senaste årens högljudda kritik från arbetsmarknadens parter och de tydliga uppmaningarna från utredaren Ann-Marie Qvarfort. Men hittills är Taxi den enda bransch där myndigheten beslutat om en fördjupad granskning. Den ska pågå under våren.

Mattias Schulstad, ombudsman på Transportarbetareförbundet, anser att mer än var tionde förare i dag har ett anställningsstöd.

– Det som hänt de senaste två tre åren är att när man etablerar en ny verksamhet gör man det ofta med hjälp av nystartsjobbare. Marginalerna är så pressade och man använder sig av stöden för att få upp lönsamheten. Ganska ofta står det i annonserna att man bara tar emot sökande med bidrag.

– Det cyniska är att när bidragen försvinner får personen sparken samma dag. Men de som kör taxi i dag är en utsatt grupp som går med på villkor som knappast kan uppfattas som goda. Alternativet är ju en arbetslöshet som slutar med Fas 3, säger han.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, slog 2012 fast att de flesta deltagare efter nystartsjobbet stannar på arbetsmarknaden. Enligt Arbetsförmedlingen finns mellan 30 och 50 procent kvar i någon form av arbete tre månader efter avslutad nystartsjobbperiod. Men det kan fortfarande vara i arbete med anställningsstöd, till exempel lönebidrag. Ofta leder ett jobb med bidrag till ett nytt jobb med bidrag med en period av arbetslöshet i skarven.

Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen, håller med om att Arbetsförmedlingen inte har full koll på anställningsstödens undanträngnings­effekter.

– Undanträngningseffekter kan vara motiverade om någon som står längre bort från arbetsmarknaden får jobbet. Men det är klart att om den personen tränger undan en annan som har lika små möjligheter att få ett vanligt jobb så är inte den samhällsekonomiska vinsten uppenbar, nej.

När det gäller nystartsjobben varken kan eller får Arbetsförmedlingen ta hänsyn till eventuella undanträngningseffekter eller risk för konkurrenssnedvridning, påpekar han.

– Osund bidragscirkulation, där en bidragstagare ersätts med en annan, kan förekomma när företagen själva kan bestämma vem de vill ta in.

Clas Olsson medger att det då kan vara svårt för företag som själva finansierar sina löner att konkurrera.

– Så är det. Det positiva med nystartsjobb är att de lett till bättre resultat än andra åtgärder. Det negativa är att andra företag riskerar att slås ut. Sannolikt är det inte vettigt att företag till 100 procent baserar sin verksamhet på bidragsjobb. Men politikerna har ju valt att inte sätta någon gräns.

Inte heller S-MP-regeringen har hittills ställt krav på tydliga begränsningar, till exempel ett högsta antal anställningsstöd per företag. ­Däremot sätts ett tak för nystartsjobbens bidragsgrundande lön på 22.000, för att undvika för höga lönesubventioner. Eventuellt kommer arbetsmarknadsminister Ylva Johansson också att föreslå att arbetsgivaren måste erbjuda avtalspension och försäkringar i enlighet med kollektivavtal, vilket skulle kunna avskräcka mindre seriösa arbetsgivare.

För de nära 35.000 personer som trots anställningsstöd, praktik och utbildningar inte lyckas hålla sig kvar, och efter 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin fortfarande saknar jobb finns slutstationen Fas 3, ”sysselsättningsfasen”.

Där får arbetsgivaren – eller anordnaren – 5.000 kronor i månaden för att ”sysselsätta” den arbetslöse, medan den arbetslöse själv inte får ett öre i lön. Detta trots att många i Fas 3, särskilt hos ideella organisationer, utför ett reellt arbete.

– Det är förnedrande, men de ska väl ha oss här för att skrämma de andra arbetslösa till lydnad, säger Lars, en vältalig men försynt 63-åring i prydlig blårutig ylletröja. Även han vill vara anonym i texten.

Han var systemutvecklare och strax över 50 när han blev arbetslös. Någon fortbildning fick han inte ägna sig åt när han gick på a-kassa. Och sedan hade tåget gått. Via en rad olika åtgärder sitter han nu av tiden hos en så kallad anordnare någonstans i Stockholms innerstad. Han har gett upp och väntar bara på pensionen.

Fakta.  De tio vanligaste yrkena med lönebidrag

Restaurang- och köksbiträden

Städare

Vaktmästare

Övriga servicearbetare (bilvård)

Butikssäljare, fackhandel

Övriga kontorsassistenter och sekreterare

Lager- och terminalpersonal

Butikssäljare, dagligvaror

Fastighetsskötare

Fakta.  Vanligaste praktikplatserna 2013

Praktik i tre eller högst sex månader är gratis för arbetsgivaren. Deltagarna får antingen ersättning från Arbetsförmedlingen eller socialbidrag – eller både och om ersättningen är låg.

De åtta vanligaste yrkena 2013:

Köks- och restaurangbiträden: 4 731 praktikanter

Övriga servicearbetare (bilvård): 2 168

Hotell- och kontorsstädare: 1 743

Butikskassörer, biljettförsäljare: 1 607

Administrativa assistenter: 1 520

Försäljare fackhandel: 1 389

Försäljare dagligvaror: 1 022

Lagerpersonal: 977

Fakta. Olika typer av anställningsstöd

Nystartsjobb

Sysselsätter 45 746 personer (52 procent är utrikes födda)

En arbetsgivare som anställer en person som är nyanländ eller har varit sjukskriven eller arbetslös i minst ett år får dubbla arbets­givaravgiften, upp till 63 procent av lönen, betald lika länge som arbetslösheten har varat, upp till fem år (tio för 55+). Är personen 21–26 år och har varit arbetslös mindre än ett år får arbetsgivaren 31,42 procent. Arbetsgivaren ska betala avtals­enlig lön, men behöver inte betala pension och försäkringar som ingår i kollektivavtalet.

Lönebidrag

Utgår till 31 223 personer

Arbetsgivare som anställer en person med nedsatt arbetsförmåga på grund av skada/funktionsersättning kompenseras och får en stor del av lönen utbetald i upp till fyra år. Handledning och anpassning av arbetsplats/arbetsuppgifter krävs. Arbetsgivaren ska erbjuda lön och försäkringar likvärdiga med kollektivavtal.

Instegsjobb

Sysselsätter 3 837 personer

Arbetsgivare som anställer nyanlända invandrare kan få 80 procent av lönen i bidrag, högst 800 kronor per dag. Arbetet ska kunna kombineras med svenskundervisning. Lön och försäkringar likvärdigt med kollektivavtal.

Offentligt skyddad anställning

Berör 3 454 pers

För personer med psykiska och social­medicinska handikapp.

Särskilt anställningsstöd

Betalas för 6 135 personer

Arbetsgivare som anställer en långtidsarbetslös i jobb- och utvecklingsgarantin får upp till 85 procent av lönekostnaden betald, högst 890 kronor per dag, i ett år med möjlig förlängning, plus ersättning för handledning. Lön och ersättning likvärdiga med kollektivavtal.

Förstärkt särskilt anställningsstöd

Betalas för 5 725 personer

Särskilt anställningsstöd för personer i Fas 3, med högre handledningsersättning.

Trygghets­- anställning

Gäller 34 127 personer

För personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Arbetsgivaren får en stor del av lönen utbetald i upp till fyra år.

Utvecklings- anställning

Gäller 8 792 personer

För personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning.

Fas 3

Gäller 34 672 personer

Infaller efter 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin. Fas 3-anordnaren – de flesta i offentlig sektor eller ideella organisationer – får 4 950 kronor per månad och betalar ingen lön.

Praktik

45 000 gratis praktikplatser för arbetslösa förra året, något färre i år.

Fakta.  Arbetsförmedlingen får kritik för stöden

Den statliga utredningens anmärkningar mot Arbetsförmedlingens hantering av anställningsstöden (2014):

Arbetsförmedlingen saknar rutin för bedömande av arbetsgivarens förutsättningar, och borde därför bland annat lyssna mer på fack och arbetsgivarorganisationer när dessa varnar för konkurrenssnedvridning och överutnyttjande.

Myndigheten behöver ett mer samlat kontrollsystem som är dimensionerat efter riskerna i programverksamheten och de stora summor det handlar om. Utredningen har noterat att det finns exempel på arbetsgivare/anordnare som försöker fuska.

Arbetsförmedlingen bör tänka mer på kvalitet än kvantitet i sina placeringar. En nedtoning av de kvantitativa målen bör kunna leda till mer tid för en rättssäker och enhetlig handläggning och mindre risk för felaktiga utbetalningar.