Många svenska bostadsägare har fått betalt för att bo de senaste fem åren.
Den lite provocerande slutsatsen kan man dra om man räknar bostadens värdeutveckling som en intäkt och jämför den med kostnaderna för boendet.
Mäklarföretaget Fastighetsbyrån har låtit företaget Värderingsdata titta på vad nettot blir om man jämför bostadens värdeutveckling med den ackumulerade bostadskostnaden mellan åren 2006–2011.
De riktigt stora vinnarna finns i de dyraste kommunerna. Bostadsrätter på Östermalm i Stockholm får ett netto på plus 1.322.061 kronor på fem år eller plus 22.034 kronor i månaden. Och för en villa i Danderyd norr om Stockholm blir nettot 1 533.431 kronor eller 25.557 kronor i månaden.
– Det har ju varit en stark prisutveckling de senaste åren. Men man ska nog inte räkna med samma prisuppgång framöver, säger Lars-Erik Nykvist, vd på Fastighetsbyrån.
Järfälla nordväst om Stockholm är mediankommun för bostadsrätter, det vill säga det finns lika många med ett resultat över Järfällas som under. I Järfälla har priserna gått upp med 40 procent på fem år, från utgångspriset på 941.000 har priset stigit med 376.000 kronor. Under samma period har boendekostnaderna uppgått till 335.752 kronor. Prisökningen är alltså större än de samlade boendekostnaderna.
– Under de här åren har bostadsrättsformen kommit på bred front, konstaterar Nykvist.
Och även om nettot hamnat på plus tar de flesta inte ut den vinsten. Den läggs i stället på nästa ägda boende.
På villasidan är Skurup i Skåne mediankommun. Där blev nettot minus 181.321 kronor på fem år.
Bland Sveriges residensstäder eller kommuner är Gotland den stora vinnaren när det gäller bostadsrätter och Härnösandsborna de stora förlorarna. På villasidan är Stockholm bäst och i botten ligger Kalmar.
Men alla är förstås inte vinnare i bostadslotteriet. Bland Sveriges 21 residensstäder har 13 haft ett positivt netto på bostadsrätter medan det på villasidan bara är 7 av städerna som haft ett positivt netto.