Män, män och åter män. Trots en allt intensivare debatt och fler röster som vill ha kvinnor i styrelser och ledningar är det fortfarande män som dominerar.
Förklaringarna är många, men en av de viktigaste är att män ingår i mer inflytelserika nätverk och därmed har en större chans att synas när rekryteringar är aktuella.
- Utmärkande för de kvinnor som har lyckats nå toppchefsnivå är att de har goda informella nätverk och då handlar det om nätverk där män ingår.
Det säger Anita Göransson, professor i kvinnohistoria vid Göteborgs universitet och författare till rapporten "Kvinnor, män och karriärer".
Agneta Dreber, vd på Livsmedelsföretagen, är inne på samma linje.
- Som kvinna med höga ambitioner måste man försöka ta sig in i de nätverk som har makten, och det är manliga nätverk. Det bara är så, det finns inga kvinnliga nätverk som har makt, säger hon.
Medan de manliga nätverken har en lång historia får kvinnorna ofta själva starta sina nätverk i näringslivet. Agneta Dreber är själv med i tre sådana informella nätverk för kvinnor: en aktiespararklubb med tio kvinnor, "Pumorna" - ett helt privat kvinnligt nätverk som träffas för middag varje månad med inbjuden gäst, samt ett nätverk för kvinnor som arbetar i staten. Även om dessa kontakter är viktiga, leder de inte nödvändigtvis vidare i karriären.
- De kvinnliga nätverken har man för stöd, de manliga för att komma upp sig, konstaterar Agneta Dreber.
För att komma med i dessa informella kvinnliga nätverk måste man oftast redan känna de andra kvinnorna. Men det finns också några få formella nätverk för kvinnor, till exempel Ruter Dam, som kan öppna dörren för de kvinnor som ännu inte har något större kontaktnät.
- Men få får ett nätverk om de inte lägger kraft på att skapa det, påpekar Gunilla Arhén, grundare och vd för Ruter Dam.
Hon har funderat mycket på vikten av nätverk och konstaterar att männens är bättre av naturliga skäl.
- De har suttit på makten länge och på så sätt byggt upp ett nätverk. Många gånger tror jag inte ens de ser vikten av det nätverk som de har, de har inte satt ord på det.
Marianne Nivert, före detta chef för Telia och numera styrelseproffs, varnar för att kvinnor i för hög grad bildar kvinnliga nätverk.
- Ska man komma in i viktiga nätverk måste man komma in i blandade nätverk. Det tycker jag att kvinnor försummar, det är faktiskt inte så svårt att ingå i sådana.
Hon brukar liksom Agneta Dreber och Gunilla Arhén rekommendera medlemskap i Studieförbundet svenskt näringsliv (SNS), Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och Stockholms köpmannaklubb.
- SNS har mycket blandade samtal och det är lätt att gå med, säger Marianne Nivert.
Hon konstaterar att det är lite svårare för kvinnor att komma med i informella nätverk som leds av män.
- Därför kanske kvinnor måste lägga lite mera manken till i de formella, se till att göra några kloka inlägg i diskussioner, så kanske de andra tänker: aha vem är det där.
Det finns olika karriärvägar för de kvinnor som trots allt nått toppen i näringslivet. Några har gått den långa vägen och arbetat sig upp inom ett och samma bolag innan de tagit plats i andra företag, till exempel Marie Ehrling som i många år var på flygbolaget SAS innan hon hoppade över till Telia Sonera.
Andra har avancerat från bolag till bolag, till exempel Birgitta Johansson-Hedberg, en gång på Liber, sedermera vd på Föreningssparbanken och nyligen utsedd till styrelseledamot i skandalomsusade Skandia.
Det finns också ett par kvinnor i svensk näringsliv som har ärvt sin position, däribland Antonia Ax:son Johnson och Cristina Stenbeck.
Män som gått på Handelshögskolan har ofta goda chanser till en lyckosam karriär, men för kvinnor som gått på samma skola är inte vägen lika rak. För de kvinnliga karriäristerna verkar inte heller valet av högskola ha lika stor betydelse.
SEB:s starka kvinna, Annika Bolin, har en examen från Stockholms universitet och Birgitta Johansson-Hedberg är psykolog i grunden.
- Jag tycker det är förbluffande att så få kvinnor som har gått på Handels syns, hörs och märks i styrelserna, samtidigt som det är så otroligt mycket killar. Det är något konstigt redan där. Tänker en man på någon på Handels så tänker han på en annan man, säger Agneta Dreber.
Styrelseproffset Peggy Bruzelius har dock gått både på Handels och nått toppen i företagsrummen. Hennes nätverk som vi illustrerar här intill täcker in de flesta maktsfärerna i Näringslivs-Sverige.
Hade fler kvinnor det nätverket skulle säkerligen också fler kvinnor sitta på höga positioner.
Gunilla Arhén konstaterar att män ofta har ett försprång.
- Män känner ofta tillräckligt många tidigt. De skolas via lumpen och umgås i grupper på ett annat sätt, säger Gunilla Arhén.
Agneta Dreber säger att kvinnor inte tar efter manliga intressen och inte heller förväntas delta i dem.
Hon berättar om när hon var chef för Stockholms läns landsting och tillhörde en ledningsgrupp där. En kväll när hon var på väg hem mötte hon de andra från gruppen, som visade sig ha varit på Solvalla tillsammans. Själv hade hon inte ens blivit tillfrågad.
- Jag var den enda kvinnan och måste ha betraktats som lite utanför. Det är det här som händer hela tiden. Alla säger att de är för kvinnor och så, men i realiteten stöttar männen varandra inom sina nätverk.
Liknande tankegångar har Marie Trollvik, projektledare för Women to the Top på JämO med syfte att få fler kvinnliga toppchefer till näringslivet och offentlig förvaltning.
- Ett av de stora problemen i Sverige i dag är att vi har en jämställdhetsretorik där många säger bra saker, men man gör inte som man säger, lever inte som man lär. Det har blivit en likriktning där män i första hand vänder sig till män, säger hon.
En sak som också sätter stopp för kvinnorna är de manliga nätverk som inte släpper in kvinnor alls, påpekar Agneta Dreber.
- Det är samma sak som med bastubad som man brukar skämta om, jag tror absolut att det har betydelse.