Sex telekomföretag har bildat en grupp som får till uppgift att arbeta med mänskliga rättigheter och företagens ansvar. Teliasonera finns med bland de sex som i sitt arbete säger sig vara beredda att bland annat ta in synpunkter från frivilligorganisationer.
Det är inget färdigt koncept företagen tar sig an, gruppen är bara någon vecka gammal, påpekar Patrik Hiselius, ansvarig för samhällskontakter vid Teliasonera och deltagare i onsdagens seminarium där handelsminister Ewa Björling mötte telekombranschen för att diskutera mänskliga rättigheter kontra handel med icke-demokratier.
– Så här långt handlar det om att lyssna och diskutera. Vi vill hitta vägar att adressera frågor om frihet på nätet och mänskliga rättigheter. Att göra detta tillsammans tror jag ger mycket bättre effekt än om vi skulle gå ut varje företag för sig, säger Patrik Hiselius.
Svenskfinska Teliasonera har sällskap i gruppen av av norska Telenor, brittiska Vodafone, spanska Telefónica, finsktyska Nokia Siemens och franska Alcatel.
Patrik Hiselius understryker att Teliasonera som operatör har samma intresse som sina kunder – exempelvis abonnenterna i azerbajdzjanska Azercell, där man är majoritetsägare; nämligen att leverera ett så fritt kommunikationsflöde som möjligt.
– Men vi kan inte ersätta en statsmakt, inte stifta lagar och inte uppdra åt våra anställda att bryta mot lagar.
Teliasonera tillämpar grundprincipen att inte verka i länder som har belagts med FN- eller EU-sanktioner.
– Om sådana inte finns ser vi på affärsmöjligheterna och annat för att avgöra om vi kan få till stånd en sund verksamhet, säger Hiselius.
Telekomföretagens samarbetsgrupp kommer att stämma av sitt arbete mot det ramverk för affärsverksamhet i samklang med mänskliga rättigheter som satts upp av FN, kallat ”Protect, respect and remedy”.