Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Maria Crofts: De med låga inkomster tvingas betala mer med nya reglerna

Finansinspektionens förslag om tilläggslån missgynnar låg- och medelinkomsttagare som tagit stora lån för att få en bostad. De som inte har inkomster som tillåter att utgifterna ökar måste ta dyra blancolån.

Med reglerna i det nya förslaget till amorteringskrav blir det mycket svårare att utöka lånet på bostaden till reparationer och underhåll. Störst blir skillnaden för den som inte amorterar på sin bostad i dag och har en belåningsgrad kring eller över 70 procent.

För dem som redan amorterar märks ett tilläggslån inte lika mycket. De måste amortera mer när skulden blir större men amorteringen ökar med några hundralappar i månaden i stället för att gå från noll till många tusenlappar.

Ett lån på 200 000 kronor gör att månadsutgiften stiger med mer än 6 000 kronor för dem som har en bostad värd 5 miljoner kronor och en belåningsgrad på 70 procent. Mycket pengar för de flesta och många har helt enkelt inte råd.

Det är också oklart i vilken utsträckning bankerna kan bevilja lån som ökar månadsutgifterna så mycket. Bankernas kalkyler måste gå ihop så att hushållen har tillräckligt mycket pengar kvar att leva på.

Då återstår blancolånen där det går att få ned månadsutgiften eftersom amorteringstiden blir längre. Men räntan är minst dubbelt så hög och ofta ännu högre.

Hushåll som inte klarar en ökad utgift på 6 000 kronor i månaden måste då betala mycket mer för sitt lån än den som har en ekonomi som tål den ökade utgiften.

Amortering är visserligen inte en kostnad utan en form av sparande. Men många har inte råd att spara stora summor varje månad, varken i form av amorteringar eller annat sparande.

Det mest positiva man kan säga om Finansinspektionens förslag är att skulden försvinner snabbt, på mindre än tre år, vilket gör att den totala räntekostnaden blir låg. I vårt exempel med 70 procents belåning stannar räntekostnaden på strax under 4 000 kronor.

För blancolånet blir räntekostnaden totalt mer än 35 000 kronor. Att kostnaden blir så hög beror på att amorteringstiden är lång, 10 år, men också på att själva räntan är mycket högre än på bolånet.

Det syns inte minst om man jämför med det förslag Bankföreningen tagit fram. Där är amorteringstiden lika lång som för blancolånet men räntan är lika låg som för bolånet och den totala räntekostnaden stannar på drygt 14 000 kronor.

Jag tillhör dem som tror att amorteringskravet verkligen blir av den här gången. Det finns en bred politisk enighet bakom förslaget.

Men än finns det tid att påverka utformningen av amorteringskravet. Den 12 februari går remisstiden ut och det slutliga förslaget ska godkännas av regeringen i maj.

Förhoppningsvis innehåller slutförslaget bättre regler för tilläggs- lånen.