Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Dags för ett nytt kapitel i det grekiska dramat

Grekiska bönder protesterade tidigare i veckan i centrala Aten mot nya skatteregler.
Grekiska bönder protesterade tidigare i veckan i centrala Aten mot nya skatteregler. Foto: Aris Messinis/AFP

Greklands drama är på väg att flamma upp igen. På måndag väntar hårda förhandlingar om landets nästa utbetalning av det senaste nödpaketet. Än syns ingen lösning i sikte. Tiden är knapp. Europas ledare vill ha frågan undanröjd innan de viktiga val som väntar i bland annat Frankrike och Tyskland senare i år.

Det börjar bli lite som varje år när den första snön faller. Alla vet att den ska komma någon gång. Ändå utlöses överraskat kaos i trafiken när det väl sker. På samma sätt har Greklands djupa kris hamnat i strålkastarljuset under en intensiv period varje år sedan finanskrisen inleddes 2008. Alla vet att landets ekonomi långt ifrån har repat sig. Men varje gång siffrorna återigen sätts under lupp och nya pengar ska betalas ut från de internationella långivarna så reagerar finansmarknaden förvånat och drar sig nervöst ur landet.

Den senaste veckan har grekisk ekonomi återigen pockat på omvärldens uppmärksamhet. Anledningen är att förhandlingar om nästa utbetalning från Greklands tredje nödpaket är inne i ett intensivt skede. Europas ledare vill ha frågan avklarad innan flera viktiga val i år. Det börjar med Nederländerna 15 mars, för att följas av Frankrike och Tyskland. Att stötta ett i mångas ögon slösaktigt Grekland är långt ifrån någon valvinnare. Och ju längre förhandlingarna med de internationella långivarna, EU och IMF, drar ut på tiden, desto mer tappar politikerna aptiten på att lösa situationen. Miljarder euro som går upp i rök i Grekland vinner inga röster.

Därför fanns det förhoppningar om att ha en överenskommelse färdig på måndag när finansministrarna i euroländerna möts. Men utsikterna för att det blir så ser inte särskilt ljusa ut.

Här finns splittring på flera fronter. De internationella långivarna, IMF och EU, är oense om vilket hälsotillstånd patienten Grekland befinner sig i. EU ser tydliga förbättringar och håller fast vid att landet kan nå ett budgetöverskott på 3,5 procent nästa år. Helt orimligt menar IMF som tycker att ett mål på 1,5 procent är mer trovärdigt och dessutom vill att frågan om framtida skuldlättnader aktualiseras. Med nuvarande trend skulle skulden, i dag 180 procent av BNP, växa till ohållbara 275 procent av BNP 2060, spår IMF som hotar att helt dra sig ur stödet till Grekland.

Läs mer: Greklands kris

Samtidigt vill IMF, och till viss del även EU, öka kraven på Grekland både vad gäller besparingar och reformer. Men när det kommer till mer svångremspolitik säger den grekiska regeringen utmattat nej. Sluta ställa orimliga krav, skrev nyligen Greklands finansminister Euclid Tsakalotos i en debattartikel i tyska Bild. Att kräva ännu mer sänkningar av pensioner och högre skatter är fel väg att gå, menar han. Möjligen kan man gå med på en del om ett löfte om skuldlättnad ges.

Landets BNP har tappat en tredjedel av BNP sedan krisen inleddes. Arbetslösheten är skyhög och andelen som klassas som fattiga bara stiger. 

Den hårda tidsgränsen för Grekland är i juli. Statskassan töms snabbt på pengar och utan utbetalning från långivarna riskerar man att missa en betalning på den jättelika statsskulden som är schemalagd då. Att vänta på en uppgörelse in i det sista, som den kaotiska sommaren 2015, vill dock ingen i ett Europa som har mycket annat att tänka på.

För Grekland finns bara svåra vägar ut ur situationen. Trots att landet sedan 2010 har fått tre nödpaket värda totalt över 300 miljarder euro är ekonomin fortfarande nere i djupa avgrunder. Landets BNP har tappat en tredjedel av BNP sedan krisen inleddes. Arbetslösheten är skyhög och andelen som klassas som fattiga bara stiger. Sjukvård och skolor är svårt eftersatta till följd av strypt tillförsel av pengar från staten. Att nya besparingar är det sista de önskar sig är därför ingen överraskning.

Men landet står ännu inte på egna ben. Sista kvartalet förra året sjönk BNP med 0,4 procent och statsskulden bara växer. Man kan tycka att de hundratals miljarderna i förmånliga lån borde kunna sätta sprutt på ekonomin. Men som grafiken här ovan visar har bara runt 5 procent gått in i regeringens budget. Resten handlar om att betala långivare, räntebetalningar, avbetalningar och att stötta upp de allt svagare bankerna. Samtidigt dröjer flera reformer som landet lovat att genomföra och som skulle kunna förbättra konkurrenskraften.

Den uppblossade nygamla konflikten har skapat nervositet på marknaden, grekiska statsobligationer bränner i händerna på investerare och räntorna stiger. Grexit, att Grekland lämnar euron, har gjort comeback som rubrikord. Och blir det ingen överenskommelse och landet tvingas ställa in sina betalningar är det mot en återgång till drachman som bollen rullar. Det finns de som menar att det är enda vägen. Grekland skulle återta makten över sin ekonomi, låta valutan försvagas och på så sätt ta sig ur krisen. Men det är långt ifrån ett önskescenario. Ett utträde ur euron skulle inledningsvis leda den grekiska ekonomin ännu längre in i mörkret, med inflation och kraftigt försämrad köpkraft. Och en majoritet av grekerna vill än så länge stanna i eurosamarbetet.

Det som talar för att det ändå blir en överenskommelse är att Europa står inför nog med problem som det är. Förutom flera val med osäker utgång stundar hårda förhandlingar om Brexit i vår. I det läget vill man förmodligen inte riskera att även få ett Grexit på halsen. Men det grekiska dramat har många akter och frågan kan säkert blossa upp igen.

Foto: Jonas Backlund

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.