Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Marianne Björklund: Grekerna är ett besparingstrött folk

Protester på Grekland.
Protester på Grekland. Other: LOUISA GOULIAMAKI

Läget i Grekland  är åter i fokus med nya åtstramningar och protester. DN:s Marianne Björklund svarar på tre frågor om utvecklingen.

Vad händer i Grekland just nu?

– Landets parlament klubbade i torsdags kväll under stora protester igenom ett nytt besparingspaket. De nya åtstramningarna, på 4 miljarder euro, är bara en i raden av paket där pensioner sänkts och skatter höjts i Grekland under de senaste sju åren. Beslutet togs samtidigt som generalstrejk var utlyst i Grekland. Tusentals samlades utanför parlamentet i protester som i slutet blev våldsamma och fick polisen att skingra massan med tårgas.

– Grekerna är ett besparingstrött folk och de är besvikna på regeringen ledd av vänsterpartiet Syriza. När premiärminister Alexis Tsipras kom till makten 2015 bröt han ny mark. Inte sedan andra världskriget hade någon som inte tillhörde socialistiska Pasok eller konservativa Ny Demokrati styrt Grekland. Nu ville grekerna ha något nytt, trötta på vad de såg som en korrumperad maktelit som håller varandra om ryggen. Tsipras lovade att med honom vid rodret skulle det vara slut på besparingspolitiken.

– Men även han har tvingats in i den tvångströja landet hamnat i. Landet är beroende av nödlån från EU och IMF för att klara av att betala på sin statsskuld. Och långivarna betalar inte ut pengar till Grekland om inte landet uppfyller vissa krav vad gäller budget och strukturreformer.

– Grekland är nu inne på sitt tredje nödpaket. Pengarna betalas ut portionsvis och nu är det bråttom inför juli när två stora räntebetalningar, totalt 6 miljarder euro, på den jättelika statsskulden står för dörren. På måndagen träffas euroländernas finansministrar för att ta beslut. Förhoppningen är att de ger grönt ljus för en utbetalning på 7,5 miljarder euro till Grekland.

Greklands ekonomiska kris har pågått i sju år, hur hamnade landet där?

– Krisen utlöstes i samband med att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers kraschade och hela världens finansmarknader sattes i gungning. När placerare flydde riskfyllda investeringar blottades djupa hål i den grekiska ekonomin. Landet hade ända sedan det gick med i eurosamarbetet utnyttjat de låga räntor som inträdet i eurogruppen innebar och lånat friskt.

– Men lånen som landet tog gick till största del till en svällande offentlig sektor, ökad konsumtion och höjda löner. Levnadsstandarden höjdes, men på lånad tid. Mellan 1998 och 2007 växte grekisk ekonomi med 3,8 procent i snitt. Det var näst snabbast i Europa. Men högre priser och löner försämrade konkurrenskraften mot omvärlden. Exporten blev dyrare. Ett stort problem var också den omfattande skatteflykten. Statskassan fick in väsentligt mycket mindre pengar än vad man gjorde av med.

– När den globala finanskrisen utlöstes var statsskulden uppe i över 100 procent av BNP. Sedan har den stigit till 180 procent av BNP och landet har svårt att locka till sig internationella investerare. Krisen gjorde att landet tappade fotfästet och inte klarade av att stå på egna ben. För att undvika inställda betalningar, i praktiken konkurs, fick landet ett första nödlån från EU och IMF 2010. Ett andra kom 2012 och nu är man inne på sitt tredje räddningspaket som beslutades 2015.

Kommer landet någonsin att repa sig?

– Frågar man greker på gatan rycker de resignerat på axlarna. Lägre löner, sämre pensioner, högre skatter och mindre pengar till skola och sjukvård har präglat deras liv de senaste åren. Trots att landet sedan 2010 har fått tre nödpaket värda över 300 miljarder euro är ekonomin fortfarande nere i djupa avgrunder. Landet har tappat en tredjedel av sin BNP sedan krisen inleddes.

– Arbetslösheten är skyhög och andelen som klassas som fattiga stiger. I veckan kom statistik som visar att BNP sjönk i första kvartalet i år. Men grekiska och europeiska politiker försöker hålla uppe humöret. De pekar på att Greklands budget nu ser klart bättre ut.

– Ett problem är att de pengar som Grekland får i hög grad går till att betala på statsskulden. Nu hoppas den grekiska regeringen att torsdagens beslut i parlamentet öppnar för att långivarna går med på någon form av avskrivning på statsskulden. Det skulle kunna frigöra medel för mer produktiva satsningar. Positivt för Grekland är också att turism går bra och har visat positiva siffror under hela krisen. I takt med större oro i länder som Turkiet och Egypten väljer många att åka till Grekland.

Fakta.

Krisen i Grekland inleddes 2008.

2010 kom EU och IMF med ett nödprogram på 110 miljarder euro, med krav på reformer och besparingar som motprestation.

Det andra räddningsprogrammet, 240 miljarder euro, kom 2012.

Det tredje, på 86 miljarder euro, skrevs under 2015.

Utbetalningar sker portionsvis och är avhängiga av att Grekland genomför de reformer de lovat.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.