Nästa år kommer runt en halv miljon svenskar att vara arbetslösa, enligt prognoserna. Men mycket beror på hur man räknar. Med den gamla definitionen, som gällde fram till 2007, hade arbetslösheten blivit betydligt lägre.
Arbetsförmedlingens prognos ligger nära vad som har sagts av Konjunkturinstitutet och finansminister Anders Borg. Samtliga hamnar på en arbetslöshet runt 11 procent för 2010, vilket är förfärande högt. Siffrorna ger intryck av att arbetslösheten skulle bli lika hög som under 1993, som var det värsta året under förra krisen.
Men riktigt så illa är det ändå inte, eftersom arbetslöshet i dag inte betyder detsamma som då. Nu utgår man från en större åldersgrupp: alla mellan 15 och 74 år som vill ha jobb. Förut nöjde man sig med åldersgruppen 16–64 år.
Viktigare är dock att studerande som aktivt söker jobb numera räknas som arbetslösa. Den gruppen växer snabbt i dåliga tider, vilket raskt höjer siffrorna. Med den nya definitionen räknas 125.000 personer fler som arbetslösa under nästa år, enligt Arbetsförmedlingens beräkning. Arbetslösheten på 11,0 procent hade med gamla definitionen blivit 8,6 procent. Det är också en hög andel, men den skulle inte ge samma grund för att tala om massarbetslöshet.
Regeringen bär ansvaret: kanske inte för den stigande arbetslösheten, men i varje fall för ändringen av definitionen. Beslutet var rimligt, men togs i goda tider då man nog inte insåg de dramatiska följderna.
Man kan jämföra med regeringens aviserade statsbidrag till kommuner och landsting som beräknas rädda 15.000–18.000 jobb. Detta betyder att arbetslösheten blir cirka 0,3 procentenheter mindre än vad som annars blivit fallet. I verkligheten väger det tungt, men i statistiken ger det mycket större effekt om man i stället ändrar sättet att räkna.