Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Massmedier blir medverkarmedier

En ofta använd bild av traditionella massmedier är att de fungerar ungefär som föreläsningar: en person talar oavbruten till många som passivt lyssnar.

Det är kanske en litet orättvis bild. Traditionella medier håller sig med debatt- och insändarsidor. I artiklar eller inslag är enkäter, korta intervjuer, med vanliga människor ofta förekommande. Men inslagen från menigheten är alltid utvalda och redigerade, och en utgivare har ställt sig som ansvarig för publiceringen.

Fler och fler traditionella medieföretag experimenterar nu med att öka inslagen av läsarmedverkan. I princip oredigerade läsarkommentarer och chattar har funnits i flera år. Nu går man vidare. Metro publicerar artiklar från läsarna på nätet. Expressen och Aftonbladet startar bloggar så att läsarna direkt kan skriva på tidningarnas sajter.

Brittiska nyhetsmagasinet Economist publicerar denna vecka en läsvärd översikt av idéer om nya medier med titeln "Among the audience".

Där menar David Sifry, grundare av bloggsökmotorn Technorati, att föreläsningarna är på väg att bli konversationer bland "folket som tidigare kallades läsekrets".

Det mest självklara verktyget för denna förändring är förstås bloggen. Men också wiki, som är en teknik för att låta vem som helst redigera texter direkt på internetsidan. Den används bland annat av det numera välkända uppslagsverket Wikipedia.

En omfattande läsarmedverkan i traditionella medier kräver en omfattande övervakning så att olagligheter inte slinker igenom. En läsare skulle exempelvis kunna namnge brottslingar mot utgivarens beslut.

Sedan frågar sig många medieredaktörer om kvaliteten blir tillräckligt bra när massorna får skriva vad de vill.

Tidigare i år publicerades en jämförelse som vetenskapstidskriften Nature gjort mellan Wikipedia och Encyclopedia Britannica. Den visade att den öppet och kollektivt redigerade Wikipedia höll väl så god kvalitet som den traditionella konkurrenten. Kanske är det en fingervisning om att medverkarmedier på sikt kan bli väl så intressanta som massmedier.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.