I runda tal 50.000 irländare gick på lördagen ut på gatorna i Dublin för att protestera mot att regeringen vill tvinga dem att dra åt svångremmen.
Demonstranterna tågade till huvudpostkontoret i Dublin, alltsedan självständighetsförklaringen 1916 platsen för stora manifestationer i den irländska huvudstaden.
Samtidigt gick förhandlingarna om den irländska ekonomins räddningspaket — med lån från EU-länder, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) — in i slutfasen. Förhandlingarna förs på ett anrikt lyxhotell i Dublin.
Syftet med regeringens svångremsplaner är att pressa ned Irlands budgetunderskott.
Irländska staten har tagit på sig enorma utgifter för att rädda bankerna efter fastighetsbubblan och måste nu ha hjälp av omvärlden. Men lånevillkoren blir hårda och irländarna är missnöjda med hur regeringen hanterat situationen.
Oppositionen kräver att premiärminister Brian Cowen avgår och utlyser nyval. Men Cowen vägrar – överenskommelsen med långivarna om stödpaketet är nära, och regeringen vill att både den och svångremsbudgeten ska godkännas av parlamentet först. Det väntas inte ske förrän i januari.
Bland de kritiserade budgetförslagen finns sänkta minimilöner. Dessutom ska 25.000 jobb i offentliga sektorn bort.
Etermediebolaget RTE har rapporterat att räntan på nödlånen sannolikt kommer att ligga på mellan 6 och 7 procent — högre än väntat och dyrare än de lån som Grekland lovats.
– Djupt oroande, löd kommentaren från Labourledaren Eamon Gilmore, som på lördagen talade inför partikamrater.
Han använde ord som ”kapitulation” och ”förräderi”.
Också Fine Gael, det största oppositionspartiet, har beskrivit allt över 6 procents ränta som oacceptabelt. Vid ett nyval väntas Fine Gael besegra det nuvarande regeringspartiet Fianna Fail.
EU-ländernas finansministrar samlas i Bryssel på söndagen för att dryfta det irländska räddningspaketet, säger en fransk källa med insyn. En telefonkonferens hade planerats, men Frankrikes finansminister Christine Lagarde har begärt ett möte där kollegerna från euroländerna samlas först för att sedan få anslutning av företrädare för länder utanför eurozonen.
Det har tidigare framkommit att både Sverige och Storbritannien, som står utanför valutaunionen, kommer att bidra till räddningspaketet.