Svenska matpriser på andra plats i europeisk undersökning
Helsingfors är dyrast, Stockholm kommer tvåa och billigast är Budapest. Tio EU-länder har jämfört mat- och bränslepriser i sina huvudstäder. I Stockholm kostar matkassen 167:03 euro, i Budapest 93:87. De svenska matpriserna är på väg uppåt, framför allt spannmål- och mejeriprodukter.
Jämförelserna görs fyra gånger om året i de elva länder som är med. Det är frivilligt att delta och arbetet görs av olika konsumentorganisationer, i Sverige är det PRO, som gick med för tio år sedan.
– Vi klagar ofta över att så stor del av vår lön och pension går till mat. Men jämförelserna visar att i lågprisländer som exempelvis Ungern går 50 procent av pensionen till mat, i
Sverige 20 procent, säger Ingvar Karlsson, konsumentansvarig i PRO Stockholms län.
– Priserna är lägre i lågprisländerna, cirka 60–70 procent av våra matpriser, men köpkraften är också mycket lägre.
Det finns en oro inom PRO inför nästa år, då pensionärerna väntas få mindre kvar i plånboken. Pensionerna sänks, det gör visserligen skatten också, men eftersom mat och hyror går upp blir det ändå minus.
Undersökningen visar att matpriserna i Stockholm sakta kryper uppåt, främst på spannmål och mejeriprodukter. En liter mjölk kostade 7:50 för ett år sedan, i år 8:05. För ett kilo importerade tomater fick man betala 14:90, i år 29:90.
– Jämförelserna använder vi vid våra konferenser ute i länen, för att kunna påverka. Vi värnar exempelvis de bostadsnära butikerna. Utbyggnaden av de stora köpcentrumen fortsätter – hur länge kan butikerna ute i bostadsområdena vara kvar?
– Vi håller koll på de mindre butikerna, säger Ingvar Karlsson, och tycker att det ger resultat. Att priserna är cirka 10 procent högre är det värt, menar han.
Det har kommit varningssignaler under hösten om att vi kan vänta oss högre matpriser under nästa år. Branschen menar att det är svårt att sia om hur stora höjningarna blir. Det är de kraftigt uppgående priserna på råvaror som pressar på.
– Det är tuffa förhandlingar som pågår, trycket är hårt från leverantörerna att höja priserna, säger Thomas Svaton, vd för Svensk Dagligvaruhandel.
I höstas fanns krav på höjningar på uppåt 10 procent, men så högt blir det sällan.
– Det är också en fråga om vilka kontrakt producenterna har, säger Thomas Svaton