Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

"Matpriserna kan sänkas med 5 procent"

Det är väldigt lönsamt att vara livsmedelshandlare. Det visar en rapport till den statliga momsutredningen som gjorts av ekonomen Joachim Landström. Han anser att matpriserna borde kunna sänkas med minst 5 procent.

Joachim Landström, doktorand vid Uppsala universitet, har jämfört lönsamheten i dagligvaruhandeln med den i verkstadsindustrin under en åttaårsperiod. Skillnaden är stor. Industriföretagen lider av regelbundna konjunktursvackor, har en mer riskfylld verksamhet i och med att företagen har höga fasta kostnader och ska konkurrera på en exportmarknad. Dagligvaruhandeln är inte alls lika konjunkturkänslig.
- Det visar sig att den lönsamhet som dagligvaruhandeln har når verkstadsindustrin inte upp till ens under de riktigt goda åren, fast det borde vara tvärtom, säger Joachim Landström.

Dagligvaruhandeln har betydligt bättre avkastning på kapitalet. En förklaring är att det inte krävs särskilt mycket kapital för att starta en livsmedelsbutik jämfört med ett verkstadsföretag.
- Därmed finns det, särskilt i mellanstora och större butiker, en hög lönsamhet som går direkt i ägarnas fickor, konstaterar Joachim Landström.

Han talar till och med om övervinster, och att den press som kedjorna sätter på leverantörerna för att kunna sänka matpriserna inte skulle behövas. Inte heller skulle företag som Ica behöva minska antalet anställda.
- Det räcker med att kedjorna sänker sina egna marginaler, säger Joachim Landström.

Hans slutsatser utifrån de finansiella rapporter som företagen lämnar är att matpriserna kan pressas än mer.
- En grov uppskattning är att priserna borde kunna sänkas med minst 5 procent och då skulle dagligvaruhandeln ha ungefär samma nivå på lönsamheten som verkstadsindustrin, säger han.

Dagligvaruhandeln betraktas annars som en bransch med låga vinstmarginaler. Nettomarginalen, alltså vinsten före skatt i förhållande till omsättningen, brukar ligga runt 1-3 procent. Men särskilt butiker som säljer för över 100 miljoner kronor årligen drar nytta av leverantörernas krediter. Där är omsättningen så hög att kunderna köper maten innan butiken måste betala fakturorna från slakterier och bagerier. Den höga takten i omsättningshastigheten leder därmed snabbt till mycket god lönsamhet trots att marginalerna kan ses som låga.

Även grossisterna tjänar mycket pengar.
- Med tanke på hur ägarbilden ser ut i dagligvaruhandeln trodde jag att kedjorna kanske valde att ha hög lönsamhet i detaljistledet och inte i grossistledet. Men när jag kontrollerade det visade det sig att även grossisterna har höga nivåer. De skär guld med kniv i båda leden, säger Joachim Landström.

Hans rapport bygger på data från Statistiska centralbyrån som i sin tur hämtar uppgifter från bland annat bolagsverket. På grund av eftersläpningar slutar hans jämförelse 2002.

Sedan dess har mycket hänt i dagligvaruhandeln. Bland annat har de utländska lågpriskedjorna Lidl och Netto gjort sitt intåg i Sverige. Och det senaste året har de marknadsledande företagen inlett en prisoffensiv.
- Det ska bli mycket intressant att se hur siffrorna för 2004 och 2005 ser ut, säger Joachim Landström.

De kontroller han själv gjort av ett urval företag för 2004 pekar dock på fortsatt hög lönsamhet.
- Till exempel är Willys siffror lite förvånande. Företaget har expanderat snabbt och eftersom det ska vara en prispressare hade jag förväntat mig lite lägre lönsamhet där än hos andra, men det har man inte.

Andra som tjänar mycket pengar är ägarna till Icas Maxibutiker och Prisextra i Stockholm. Avkastningen på eget kapital är där genomgående högre än till exempel hos vinstmaskinen Hennes & Mauritz.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.