– Vi tror att man kan räkna sig till en god investering, säger Henrik Lindquist, vd på Enter Fonder.
I en av Hötorgsskraporna i Stockholm har det lilla fondbolaget Enter sitt kontor. De har sedan starten 1999 använt en hemlig matematisk modell för att placera pengarna i en av sina fonder som riktar sig till såväl stora institutionella placerare som pensionsfonder eller kommuner och privata placerare.
Fondens placeringsstrategi är att antingen ligga hundra procent på den svenska aktiemarknaden genom indexprodukter eller hundra procent i korta räntepapper.
Tanken med Enters modell är att den ska förutsäga när det är dags att byta tillgångsslag vid en upp- eller nedgång
– Ingen vet med säkerhet hur aktiemarknaden kommer att utvecklas framöver, men vi tror att den rör sig i ett cykliskt mönster, säger Henrik Lindquist.
I Varberg ligger fondbolaget Simplicity. Deras fem aktiefonder förvaltas enligt en matematisk modell som bolagets vd Ulf Ingemarson tagit fram.
Den hemliga modellen används för att hitta företag vars aktier stadigt går uppåt. Tanken är att om en aktie stiger, så kommer den att fortsätta att göra det.
– Jag tror att vi hittat ett statistiskt övertag genom att enbart investera i starka aktier. Vi gör inte snabba, korta affärer utan försöker hitta de långa trenderna, säger Ulf Ingemarson.
På Norrmalmstorg i Stockholm har den fond som anses vara först i Sverige med att börja använda trendföljande matematiska modeller sitt kontor.
Brummer & Partners hedgefond Lynx startade år 2000 och kallas ibland en rikemansfond då den minsta insättningen är en halv miljon kronor.
Fonden investerar enbart i terminskontrakt inom tillgångsklasserna aktieindex, räntor, valutor och råvaror.
De sysslar med så kallad kvantitativ analys, där man förutom prisbilden på aktier även tittar på faktorer som utvecklingen på ränte- och valutamarknaden.
– Egentligen var det inget nytt vi kom med. Man har jobbat med den här typen av modeller sedan 1970-talet i USA, säger Martin Sandquist, förvaltare på Lynx.
Hur har det gått då? Lynx har sedan starten haft en effektiv årsavkastning på 15,7 procent.
För Enters modell har den historiska avkastning varit 8,5 procent per år sedan 2000.
Simplicitys Nordenfond har en genomsnittlig beräknad årsavkastning på 29,8 procent sedan fondstart i slutet av 2002.
Totalavkastningen på Stockholmsbörsen har varit 5,5 procent per år i genomsnitt sedan år 2000. Avkastningen på en genomsnittlig Sverigefond var under samma period 3,3 procent per år.
Nu går det inte att jämföra fonderna rakt av, då de investerar på olika marknader och i olika tillgångsslag. De matematiska modellerna skiljer sig också åt i komplexitet.
Enligt Ulf Ingemarson är fördelen med att använda matematiska modeller vid förvaltningen att man slipper den så kallade förvaltarrisken.
Om du slaviskt följer modellen spelar det ingen roll om personen som förvaltar fonden har en dålig dag. Henrik Lindquist menar att deras modell tvingar dem till beslut som man normalt har svårt att fatta själv.
– Om börsen rasar väljer många att sälja. Visar det sig bara vara ett litet hack i en uppåtgående trend kan det vara svårt att förmå sig själv att köpa tillbaka sina fondandelar igen. Vår modell är helt okänslig och konsekvent och klarar sådana beslut, säger han.
Jonas Lindmark är fondexpert på Morningstar. Enligt honom kan man genom att använda matematiska modeller få ner risken i en fondportfölj, och förhoppningsvis undvika de värsta värderasen.
Men han ifrågasätter att priset man får betala för detta är rimligt ifall man sparar långsiktigt. Ofta tar de här fonderna ut en högre avgift än andra fonder.
– En vanlig indexfond tar kanske 0,5 procent i avgift. Om du då betalar ytterligare 1,5 procent per år blir det mycket pengar på tio år, även om fonden delvis lyckas undvika effekterna av ett ras, säger han.