SAS väntas redovisa en förlust på cirka 1,4 miljarder kronor när rapporten för andra kvartalet släpps på onsdag. Pensionsskuld, flygplansköp och böter sätter press på flygbolaget, skriver DN:s Patricia Hedelius i en ananlys.
Utan en ordentlig vändning i ekonomin måste staten och övriga ägare skjuta till nya miljarder.
Det var bara ett par månader sedan som SAS med vd Mats Jansson fick in 6 miljarder kronor i nytt kapital från sina aktieägare. Största ägaren svenska staten bidrog med 1,2 miljarder. Men förutsättningarna för att SAS ska klara sig för egen maskin har drastiskt försämrats.
I spåren av lågkonjunkturen har passagerarna under sommaren flytt flyget i en allt större utsträckning. En snar och kraftig vändning är nu en förutsättning för att flygbolaget inte ska behöva gå till ägarna en gång till med mössan i handen och be om nya pengar.
När resultatet redovisas på onsdagen väntas förlusten hamna på hela 1,4 miljarder kronor, enligt en analytikersammanställning av SME Direkt. Förlusterna väntas fortsätta en bra bit in på nästa år och det nya kapital som tagits in smälter fort bort. Bland annat så väntas EU-domstolen komma med sin kartelldom för SAS Cargo.
Det är andra gången som SAS bryter mot reglerna och böterna kan då hamna i miljardklassen. En dom innebär också att stämningar från från drabbade kan bli aktuella.
SAS har även beställt ett stort antal nya flygplan med levererans i år och nästa år till en kostnad på runt 3 miljarder kronor. En stor del av köpen har SAS lyckats få lån till men köpen innebär stigande kostnader. De pensionsmedel som SAS förvaltar till sina anställda dras dessutom med ett stort underskott på runt 8 miljarder kronor. Det kommer kosta SAS mellan 600 och 700 miljoner kronor per år att komma tillrätta med situationen.
Genom att sälja av SAS-Eurobonusprogrammet och aktierna i det engelska flygbolaget British Midland kan SAS i bästa fall skrapa ihop runt 1 miljard kronor extra till kassan. Samtidigt försöker SAS få till nya avtal med facken för att spara ytterligare minst en miljard kronor per år.
Förnyad kostnadsjakt och fortsatt utförsäljning av SAS tillgångar löser dock inte det underliggande problemet. Om inte passagerarsiffrorna förbättras kommer SAS behöva nya pengar igen. För att försäkra sig om stöd kommer Mats Jansson att behöva ta upp frågan med regeringen före jul.
2010 är som bekant valår och den sittande regeringen har knappast råd att störa valrörelsen med en till nyemission i SAS. Men att neka bolaget pengar skulle också väcka skarp kritik. Särskilt med tanke på hur Maud Olofssons uttalanden varit när det gäller pengar till Saab och Volvo där hon flera gånger poängterat att ansvaret ligger på ägarna.
I SAS fall är det i högsta grad Maud Olofssons ansvar att se till att bolaget inte kraschlandar.