En uträkning som DN gjort visar också att medellönerna sjunker. Det är ett tecken på att företagen köper upp konkurrenter i låglöneländer - eller att de flyttar produktion dit.
De flesta av det 20-tal företag på A-listan som DN gått igenom har skurit ned på personalen, vilket förstås sänker lönekostnaderna. Men den beräknade medellönen sjunker också, det vill säga den sammanlagda lönen för personalen utslagen på antalet anställda.
Och lönerna brukar som bekant öka från år till år.
Störst nedgång redovisar Securitas med 17 procent lägre medellön 2003 jämfört med 2002. Här handlar det dock huvudsakligen om en dollareffekt, förklarar Henrik Bremer, ansvarig för Investor relations.
- Det är alltså ingen reell nedgång i lönekostnaderna. Eftersom vi redovisar i kronor ser det ut som om det blivit en sänkning av medellönen totalt, eftersom dollarn har försvagats kraftigt, säger han.
Securitas har ungefär halva sin personal i USA, men eftersom den naturligtvis får sin lön i dollar är det ingen vinst för företaget att kronan blivit starkare.
Att Telia Soneras medellön sjunker med lika mycket beror på en kraftig satsning i de baltiska staterna. Företaget har köpt telekomoperatörer.
- Vi har fått 3.900 nya anställda i Litauen, säger Rune Nyberg, personaldirektör på Telia Sonera.
Även i Lettland, Kazakstan, Georgien och ytterligare andra öststater har de anställda ökat med flera hundra. Personalen i öst har har lägre löner, något som slår mot medellönen.
För Volvos del är sänkningen 4 procent. Stellan Rosengren, Civilingenjörsförbundets, CF, ansvarige för lönerna i Göteborg, tror att det kan bero på Volvos satsningar utomlands.
- Det har blivit fler anställda i låglöneländer, då sjunker meddellönen på grund av det. Det är inte otänkbart att det är det vi ser, vi håller på att expandera både i Polen och i Kina, säger han.
En annan faktor som kan påverka medellönen är att det kommer in många nyanställda.
- Vi har stor skillnad mellan de högst betalda och de nya, men det är inte det det beror på i år. Vi har inte haft någong minskning av medellönen i Göteborg, fortsätter Stellan Rosengren.
Även Electrolux redovisar sjunkande medellön, med 6 procent.
- Huvudförklaringen är att vi haft ett antal verksamheter som antingen lagts ned eller avyttrats. Till exempel en stor luftkonditioneringsfabrik i USA, ett högkostnadsland. Vi har också sålt kompressorverksamheten i Västeuropa - Italien Österrike och Spanien - för att ta några stora exempel, förklarar Jacob Broberg, presschef på Electrolux.
När andelen anställda i Europa och USA minskar så sjunker också medellönen, eftersom lönerna är lägre i andra länder.
För Nordeas del blir resultatet av jämförelsen en förvånande uppgång med 16 procent, något som presschefen Erik Evrén förklarar med att siffrorna inte är jämförbara.
- Eftersom vi redovisar medelantalet årsanställda fanns i 2002 års redovisning 4.500 personer som hörde till dotterbolag som vi sålde det året. Men motsvarande lönekostnader fanns inte med efter att företagen sålts. Det gör att det ser ut som om våra lönekostnader ökat kraftigt. I själva verket har de ökat med 3-4 procent i alla de länder som vi är verksamma i, säger Erik Evrén.
Andra tekniska förklaringar till sänkta löner- och ersättningar kan vara att lågkonjunkturen medfört lägre vinstdelningar för de företag som har sådana bonussystem, eller att förtidspensioneringar av högavlönade påverkar snittlönen nedåt.
Bland IT-företagen har det dock varit faktiska individuella lönesänkningar de senaste åren. Den yrkesgrupp som drabbats hårdast är civilingenjörerna.
- Förut har rörligheten i branschen, att man byter till jobb i ett annat företag, varit en av de bakomliggande orsakerna till att medellönerna höjts. Men de senaste åren har det i IT-bolagen varit en negativ utveckling på medellönerna, man har tvingats byta till sämre betalda jobb, säger Göran Hamrin, chef för tjänstesektionen på CF.
Lönesänkningar för anställda som är kvar på företagen är mycket ovanliga.
- Låglönekollektiven i LO skyddas av avtal som ger dem en lägsta lönehöjning varje år. Något motsvarande finns inte bland akademikerna och civilingenjörerna eftersom det inte har ansetts nödvändigt. Därför finns det civilingenjörer som fått sin individuella lön sänkt, säger Göran Hamrin.
SAS är ett uppmärksammat företag där flera yrkesgrupper nyligen fått lönerna sänkta eller frysta.
Även hos datakonsulten Enea fick de anställda en lönesänkning, med 10 procent under 2003.
- Det var en temporär åtgärd för att rädda företaget. Vi gick med på att sänka lönen mot att vi skulle få del av vinsten, förklarar Ove Lindström, styrelseledamot i den lokala CF-klubben.
Men sedan blev det ingen vinst.
- Under 2003 blev det en faktisk sänkning av medellönen. Men i dag är lönerna tillbaka på den nivå de ska vara.
På Key Consulting, som sedermera köptes av Tieto Enator, fick ingenjörerna också sänkt lön när uppköpet var aktuellt.
- Det var före min tid som avdelningsordförande och ingenting som CF stod bakom. Lönesänkningar kan bara motiveras om de är ett strukturfel och vi hade inte för höga löner. Men vi låg i försäljningsfasen och för företaget var det en fördel att kunna visa sänkta kostnader, säger Erik Bokedal, numera på Tieto Enator.
Key Consulting gjorde upp med de enskilda medarbetarna om en permanent sänkning med 5-10 procent av lönen. Som kompensation skulle dels ett bonussystem införas, dels ett engångsbelopp utbetalas.
- Av bonusen blev det sedan ingenting och engångsbeloppet, några procent av lönen, kan ju inte kompensera för en permanent sänkning.