Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Medicin kostar mer efter apoteksreformen

00:28. Målet med 2009 års reform var att öka tillgängligheten och servicen. Dessutom skulle medicinen få en fortsatt låg prislapp. Men Dagens Nyheter kan visa att priserna för receptfria läkemedel på apoteken tvärtom har ökat. I vissa fall rejält.

• Receptfria läkemedel har blivit dyrare efter omregleringen av apoteksmarknaden. I vissa fall har priserna ökat med mer än 50 procent.

• Utvecklingen går tvärtemot syftet med omregleringen.

• Nu inleder DN en granskning av apoteksreformen.

Sju år har gått sedan det svenska apoteksmonopolet gick i graven. Reformen möjliggjorde för privata aktörer att öppna egna apotek. Dessutom kunde detaljhandeln börja sälja vissa receptfria läkemedel i butiker.

Målet med 2009 års reform var att öka tillgängligheten och servicen. Dessutom skulle medicinen få en fortsatt låg prislapp.

Men Dagens Nyheter kan visa att priserna för receptfria läkemedel på apoteken tvärtom har ökat. I vissa fall rejält.

Jämförelsen bygger på snittpriser från 2008 (alltså före omregleringen) och 2015 – produkt för produkt. Alla receptfria läkemedel ingår som har en årlig försäljning på minst hundra tusen förpackningar. Det handlar om totalt 105 produkter.

94 av dem har blivit dyrare sedan 2008, enligt DN:s granskning. 11 har blivit billigare.

För att jämförelsen ska bli rättvis har samtliga priser justerats för inflation till 2015 års prisnivå. Prisökningen är i flera fall kraftig:

• Ögonsalvan Noviform kostade 59 kronor år 2008. Sju år senare är produkten nästan dubbelt så dyr, 116 kronor.

• Hostmedicinen Theracough kostade 42 kronor år 2008. Sju år senare har priset ökat med 62 procent till 68 kronor.

• Vanquin, medicin mot springmask, kostade 134 kronor år 2008. Sju år senare har priset ökat med 89 procent till 252 kronor.

Av de 94 läkemedel som blivit dyrare har 42 stycken ökat sitt försäljningspris med mer än 15 procent. Åtta har ökat mer än 50 procent.

Läs mer: Stora prisskillnader mellan apotek

Som referens har DN även studerat prisutvecklingen tillbaka till 2000, alltså före apoteksreformen. Just tiden för omregleringen utgör ett tydligt trendbrott. Det är då priserna sticker i väg uppåt.

Ändå var alltså prisfrågan central i det lagförslag som låg till grund för apoteksreformen. Den dåvarande regeringen skrev till exempel att omregleringen var ”ett medel” för att uppnå ”prispress på läkemedel genom att flera aktörer konkurrerar på marknaden”.

Att receptfria läkemedel tvärtom har blivit dyrare har varken branschen eller dåvarande regeringen kommunicerat utåt. De har i stället lyft en annan utveckling som förvisso är korrekt men som inte ger hela bilden. Myndigheten Tillväxtanalys presenterade 2013 ett regeringsuppdrag som visade att prisökningstakten för receptfria läkemedel i stort sett har följt konsumentprisindex. Men måttet blir missvisande. I det så kallade läkemedelsprisindexet ges vanliga värktabletter mycket stor betydelse eftersom de står för en mycket stor andel av apotekens receptfria försäljning. Storsäljarna Ipren och Alvedon är några av de få volymprodukter där prisutvecklingen har varit relativt stabil över tid. De har dessutom fått ökad konkurrens av lågprisprodukter med ämnena paracetamol eller ibuprofen. Till exempel säljs ”Alvedonkopiorna” Pamol och Panodil i allt större omfattning och det bidrar till en sammantaget billigare varukorg.

Läkemedel som inte säljer lika stora volymer som värktabletter har inte samma konkurrens. DN:s granskning visar att prisökningen över tid är större ju ovanligare läkemedlet är.

I detaljhandeln, som har tillstånd att sälja ett begränsat urval läkemedel, är priserna lägre än på apoteken. Här är utvecklingen över tid den motsatta. Av de 22 produkter som såldes i detaljhandeln, samtliga med stor volymhandel, hade 14 blivit billigare.

– Det finns ingen reglering av priserna för receptfria läkemedel. Prissättningen blir därför som på vilken produktmarknad som helst i samhället. Det är utbud och efterfrågan som styr. Läkemedelsbolagen har därför riktat in sig på produkter där det finns stora volymer, säger Leif Nordqvist, utredare på Konkurrensverket.

Dagens Nyheters granskning bygger på data från E-hälsomyndigheten dit apoteken själva rapporterar in försäljningsstatistik. Vi har jämfört exakt samma produkt, det vill säga läkemedel med samma styrka och storlek.

Lars Skutholm, marknadsdirektör och vice vd på statliga Apoteket AB, lyfter ökat inköpspris som det främsta skälet till att läkemedel blir dyrare.

– Leverantörerna brukar hänvisa till ökade råvarupriser, valutaförändringar och dyrare transporter. På läkemedel som vi köper av leverantörer har vår marginal förvisso förbättrats, men ökningen är marginell. Vi märker att det på varumärken där det inte finns speciellt mycket konkurrens på marknaden, så finns det en benägenhet att priserna går upp på dem mer än på mer konkurrensutsatta varumärken, säger Lars Skutholm.

Apoteket AB och branschföreningen Sveriges Apoteksförening lyfter samtidigt fram ökad internethandel som de tror på sikt kan leda till lägre läkemedelspriser i samhället.

Klicka för en större version av grafiken
Foto:

Läs också: Regeringen vill stoppa recept på papper

Topp 10 som blivit dyrare.

Prisskillnad mellan 2008 och 2015

• Noviform, ögonsalva 5  %, 5 gram

2008: 59

2015: 116

• Vanquin, dragerad tablett 50 mg, 32 styck

2008:133

2015: 252

• Xyloproct rektalsalva, 20 gram

2008: 60

2015: 103

• Postafen, tablett 25 mg, 10 styck

2008: 41

2015: 68

• Theracough, oral lösning, 20 mg/ml, 200 ml

2008: 42

2015: 68

• Dulcolax, enterotablett, 5 mg, 30 tabletter

2008: 33

2015: 53

• Behepan, filmdragerad tablett, 1 mg, 100 styck

2008: 65

2015: 104

• Xylocain, salva 5 %, 10 gram

2008: 46

2015: 70

• Bisolvon, tablett 8 mg, 320 tabletter

2008: 33

2015: 49

• Panodil Zapp, filmdragerad tablett 500 mg, 20 styck

2008: 33

2015: 47

Topp 5 storsäljare

(endast de som fanns även 2008)

• Ipren, filmdragerad tablett, 400 mg, 30 tabletter

2008: 53

2015: 56

Nasoferm, nässpray, lösning 1 mg/ml, 10 ml

2008: 30

2015: 31

• Otrivin utan konserveringsmedel, nässpray, lösning 1 mg/ml, 10 ml

2008: 39

2015: 45

• Otrivin Menthol (utan konserveringsmedel), nässpray, lösning 1 mg/ml, 10 ml

2008: 43

2015: 56

• Nezeril, nässpray, lösning 0,5 mg/ml, 7,5 ml

2008: 39

2015: 45

Sju år med den nya marknaden

År 2009 omreglerades den svenska apoteksmarknaden. Förändringen innebar att fler aktörer och apotek fick möjlighet att driva och äga apotek. Av Apoteket AB:s 946 apotek såldes 466 till fyra privata bolag. Dessutom fick vanliga butiker möjlighet att sälja ett begränsat antal receptfria produkter.

Regeringen hade framför allt tre syften med apoteksreformen: högre tillgänglighet, bättre service och fortsatt låga läkemedelspriser.

Det har gått sju år. DN granskar nu: Vad har omregleringen lett till? Har syftena med reformen uppfyllts?

DN granskar. Omregelringen av apoteken

Del 1: Priserna på receptfritt

Läkemedelspriserna skulle bli fortsatt låga. Så löd ett av de viktigaste målen med omregleringen. Hur gick det med löftet?

Del 2. Ökad tillgänglighet

Apoteksmarknaden öppnades upp för konkurrens. Ledde det till fler apotek och bättre service? Och var i Sverige hamnade egentligen de nyöppnade apoteken?

Del 3. Investerarna

Hundratals apotek över hela Sverige såldes ut till fyra privata bolag. Prislappen var sex miljarder kronor. Vad hände sedan?

Så gjordes granskningen

Dagens Nyheter har granskat hur priserna på receptfria läkemedel har förändrats på apoteken. Vi har utgått från alla produkter med en försäljningsvolym på minst 100.000 förpackningar.

Vi har jämfört samma förpackningar, det vill säga samma styrka och storlek.

En del produkter såldes inte 2008 och ingår därför inte i studien. Att de inte såldes beror framför allt på att förpackningarna ändrats (exempelvis säljs Alvedon numera med 20 tabletter i stället för 30 tabletter). Att jämföra olika förpackningar skulle kunna bli missvisande. Därför har alltså endast samma artikel (så kallad NPLpackID) jämförts.

I DN:s undersökning ingår 105 produkter som säljs på apoteken. När vi jämfört över tid har vi justerat för inflation med hjälp av konsumentprisindex (konsumentprisindex har ökat med 4,28 procent mellan 2008 och 2015). Samtliga priser som anges är i 2015 års prisnivå.

Reportern

Kristoffer Örstadius arbetar med undersökande journalistik på Dagens Nyheter.

Så tipsar du DN

På tjänsten ”DN granskar” kan du tipsa oss om missförhållanden och lämna information som kan vara känslig.

Adressen är dngranskar.dn.se. DN skyddar sina källor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.