Premiärminister Giorgos Papandreou kan inte räkna med något andrum. Redan om en vecka ska ett nytt sparpaket godkännas av samma parlament, vilket är en förutsättning för att Aten ska få tillgång till mer nödlån från EU-kolleger och IMF.
Den avgörande omröstningen om åtstramningarna äger rum samtidigt som Greklands två ledande fackliga organisationer, Adedy och GSEE, har utlyst storstrejk i protest mot krispolitiken.
Förlorar Papandreou då hotas inte bara Greklands ekonomi av kollaps. Då befarar många att vi slungas in i en krasch av Lehman Brothers-karaktär, som sprider svallvågor över hela världen via andra euroländer med dåliga finanser och europeiska storbanker med exponering mot Grekland.
Det nya stöd som Papandreou fiskar efter beräknas hamna på 120 miljarder euro, varav hälften blir nya lån. Resten ska delas mellan eftergifter från privata långivare och intäkter från grekiska privatiseringar, enligt eurokällor.
Många ställer sig dock frågande om detta är rätt väg att gå. Inte minst i Grekland, där en brokig proteströrelse sedan slutet av maj har belägrat Syntagmatorget i centrala Aten, där parlamentet ligger vid sidan av lyxhotell och bankpalats.
– Vi vill ha en lösning på skuldkrisen utan mer lån från EU och IMF. Deras program slår hårt mot alla och mer än hälften av skulden är olaglig. Den består av pengar som gått till korruption, inte till Grekland, säger Giorgos Prentzas, 39-årig arbetsrättsjurist från Aten.
Han har deltagit i protestmöten på torget flera dagar i veckan sedan slutet av maj och han tror regeringen går in i väggen, politiskt, i höst och att det slutar med nyval och en större grekisk regeringskoalition.
– Papandreous IMF-politik kommer att stoppas av strejker och protester.
Tvivlet är utbrett även bland analytiker. Åtstramningar under en utdragen recession anses vara svårgenomförda. Och det ännu växande skuldberget på 150 procent av BNP anses av många för stort att hantera på annat sätt än att man skriver av delar av det.
”Vi följer utvecklingen noga”, skriver Fitch Ratings ansvariga analytiker, Paul Rawkins, i en kommentar till TT.
Han har redan varnat för att det kan bli aktuellt att formellt förklara att Aten ställt in betalningarna, om löptider på obligationer justeras. Det skulle förstöra för banker som använder grekiska statspapper som säkerhet för lån i ECB. Det skulle även ge upphov till en chockvåg av kontrakt som löser ut sig på CDS-marknaden, där investerare kan försäkra sig mot att länder och företag går i konkurs.
Costas Panagopoulos, chef för opinionsmätningsinstitutet Alco Pollsters, tror inte att de drygt 150 Pasok-medlemmarna i parlamentet som måste stödja Papandreous nya regering kommer att ge efter för kraven från demonstranterna.
Och han räknar med att samma knappa majoritet nästa vecka kommer att rösta för åtstramningspaketet.
Stöd från andra partier för paketet ska regeringen dock inte räkna med.
– Nej. Inte en chans. Oppositionsledarna kommer att inta en allt mer fientlig inställning till regeringen.
För att regeringen ska klara sig tror han att Papandreou måste visa handlingskraft efter ett års ”kraftlös politik”.
– Om de hade regerat mer kraftfullt från början skulle de inte ha befunnit sig i denna situation nu och tvingas ta till ännu hårdare sparpaket.
Strejkerna och protesterna runt om i landet tror han kommer att ge avtryck i politiken.
– Folket i Grekland känner stor vrede och hopplöshet. De måste hantera vreden och samtidigt skapa nytt hopp för att kunna fortsätta regera på sikt.