54-åriga Meg Whitman har tydligt profilerat sig som företagsledaren som effektivt kan åtgärda Kaliforniens enorma budgetunderskott på över 26 miljarder dollar. Hon hänvisar ofta till sin långa näringslivskarriär.
”Jag har skapat jobb och balanserat en budget. Staten är inte ett företag men vi måste bli mer effektiva och jag tänker spara en miljon i taget”, sade hon tidigt i valrörelsen.
Sparandet hon planerar går framförallt ut på att skära ned antalet statsanställda.
Meg Whitman fokuserar på företagandet, stort som smått, för att generera intäkter och jobb till den nedkörda delstaten. Jobben är viktigast när vallokalerna öppnar på tisdag. 12,5 procent av invånarna går arbetslösa. Det är ett par procent över snittet i resten av landet. Det saftiga vallöftet att skapa 2 miljoner jobb till 2015 kommenterar hon så här:
”Kalifornien förlorar inte de flesta jobben till Kina eller Indien. Vi förlorar dem till Texas och Colorado där det är så mycket billigare och lättare att starta företag.”
Till sin hjälp plockar hon fram traditionella republikanska verktyg: sänkta kapitalskatter samt förenklade regler och sänkta avgifter för företagen, särskilt nystartade.
När det gäller företagssektorn kan man inte ta ifrån henne att hon vet vad hon talar om. Hon har tidigare haft höga poster på storföretag som Disney och Procter & Gamble. När hon tillträdde som vd för e-Bay 1998 var företaget i sin linda med 30 anställda. När hon lämnade tio år senare jobbade över 15.000 personer i företaget, som också äger svenska Tradera. I fjol omsattes 8,7 miljarder dollar.
Till skillnad från flera kvinnliga politiker inom tea-party rörelsen är Meg Whitman ingen radikal högerpolitiker. Hon vill behålla inkomstskatten och är för abort.
Till homoäktenskap säger hon nej men har inget emot att låta homosexuella få adoptera. Proposition 19 som skulle legalisera marijuana i Kalifornien avfärdar hon med att ”det är den sämsta idé jag någonsin hört”.
Klart i riskzonen ligger Kaliforniens framåtskridande miljöpolitik om hon vinner valet. Meg Whitman hymlar inte med att hon tänker granska beslutet att sänka växthusgaserna med 30 procent till 2020 för att se hur det påverkar jobben.
En annan viktig valfråga är den illegala invandringen som uppskattas till tre miljoner människor i Kalifornien. Meg Whitman har varken ställt sig bakom en legalisering eller uttryckt några radikala förbud men tidigare i höstas ställdes debatten på sin spets.
Då framträdde hennes tidigare mexikanska hemhjälp gråtande i tv och berättade att hon arbetat illegalt i Whitman-hushållet i nio år innan hon plötsligt fick sparken. Kvinnan menade att Meg Whitman måste ha känt till situationen men inte gjort något åt det förrän hon riskerade att bli politiskt sprängstoff. Meg Whitman nekade och skyllde på en smutskampanj från demokraterna. Men plötsligt framstod hon i medierna som kall och hänsynslös och de påkostade tv-reklamkampanjerna, ofta riktade till den mexikanska väljarkåren, förlorade sitt värde.
Kalifornien lutar av tradition mer åt det demokratiska hållet. En vecka innan valdagen visade opinionsmätningarna att hennes demokratiske motståndare, 73-årige politiske veteranen Jerry Brown, tagit ledningen med åtta procentenheter. Han har innehaft de flesta politiska poster som överhuvudtaget är möjliga i Kalifornien, inklusive en tidigare mandatperiod som guvernör mellan 1975 och 1983. I dagsläget är han attorney general, dvs den juridiskt högste ämbetsmannen i Kalifornien. Hans största utmaning är att försöka vinna väljare så unga att de inte ens var födda när han var guvernör förra gången.
Men loppet är långt ifrån avgjort. Kalifornien är staten där allt kan hända politiskt. Staten som givit USA politiker som Ronald Reagan, Richard Nixon och Arnold Schwarzenegger. Kanske har Meg Whitman en chans att bli Kaliforniens första kvinnliga guvernör.