Det har inte ens gått tre månader sedan Papademos, den före detta vice ECB-chefen, tillträdde som regeringschef i Aten. Men han har nu redan hunnit med att hota med att avgå, rapporterar flera grekiska medier på fredagen.

Det kan bli redan på måndag, om partiledarna i den grekiska koalitionsregeringen inte går med på utländska långivares krav på lönesänkningar, privatiseringar och åtstramningar i det konkursmässiga landet, enligt tv-kanalen Skai TV.

Papademos har under flera dagar förgäves försökt få stöd från partiledarna för de tre partierna i den brokiga regeringskoalitionen. Men motståndet är hårt. Inte minst sedan det nalkas allmänna val för att ersätta övergångsregeringen som styrt landet sedan november.

Som en följd av trätan i Aten beslöt eurozonens finansministrar på fredagen att skjuta fram ett möte om Grekland, som de flesta räknade med skulle ha ägt rum på måndag. Det kan bli senare i veckan, enligt ett skriftligt besked från Jean-Claude Juncker, ordförande för den så kallade Eurogruppen.

EU-källor räknar med att det kan krävas 145 miljarder euro i nya nödlån från euroländerna och IMF till Grekland. Det kan jämföras med de 130 miljarder som sattes upp som mål i en plan från oktober.

I ett stödprogram från 2010, på väg att ta slut, fick Grekland 110 miljarder euro.

Mer nödlån förutsätter dock att Grekland först gör upp med privata långivare om en skuldlättnad värd cirka 103 miljarder euro. Det ska dra ned Greklands skuldbörda från 160 till 120 procent till 2020.

En kommitté av bankirer, med mandat från en majoritet av de privata långivarna, är motpart till Papademos i förhandlingarna om skuldlättnad.

Kommitténs talesman, Frank Vogl, uppgav sent på fredagen att företrädare för kommittén kommer att resa till Aten i helgen.

– Charles Dallara och Jean Lemierre kommer att åka till Aten för fortsatta diskussioner i helge