Tysklands förbundskansler Angela Merkel ser ut att få sin vilja igenom om en mindre omgörning av EU:s fördrag.
– Jag tror att vi alla förstår att vi måste lyssna till Angela Merkel och Tysklands problem. För utan Tyskland blir det ingen kraftfull krishanteringsfunktion, sade statsminister Fredrik Reinfeldt när han anlände till EU-toppmötet i Bryssel på torsdagseftermiddagen.
Merkel kräver, med stöd av Frankrikes president Nicolas Sarkozy, att en permanent räddningsfond ska inrättas som en sista utpost för medlemsländer på randen till ekonomisk kollaps. Men om Tyskland, EU:s penningstarkaste land, ska kunna vara med och bidra måste fördraget ändras.
När EU-ledarna efter flera timmars diskussioner satte sig till bords för en sen middag ska de enligt flera källor luta åt att ge EU-ordföranden Herman Van Rompuy i uppdrag att utreda vad en fördragsändring får för följder.
– Det går åt det hållet, men det finns ingen överenskommelse ännu, sade en källa.
EU-kommissionen uppgavs samtidigt få mandat att utforma de ”byggstenar” som en räddningsfond ska bestå av.
Mera problematiskt är att Merkel också kräver fördragsändringar så att länder som bryter grovt mot budgetreglerna ska kunna förlora rösträtten i unionen, vilket är ett mycket större ingrepp och möter hårdare motstånd.
Men Merkel är fast besluten att få igenom även detta. Hon argumenterar att medlemsländer redan i dag kan förlora rösträtten om de bryter mot grundläggande värderingar. Om ett land utsätter hela eurozonen för fara handlar det också om att skada grundläggande EU-värderingar, hävdar Merkel.
– Det är ett mycket olyckligt vägval, det kommer att utlösa folkomröstningar i flera länder, varnade Reinfeldt, som har stöd av bland annat EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
– Det är oacceptabelt och, uppriktigt sagt, orealistiskt. Medlemsstaterna kommer aldrig att acceptera det enhälligt, vilket skulle krävas för en sådan fördragsförändring, sade Barroso innan mötet.
Kraven på en permanent krisfond och förlorad rösträtt som bestraffning har blivit aktuellt eftersom EU-ledarna på toppmötet ska ställa sig bakom nya skärpta regler för att förbättra EU-ländernas, och i synnerhet euroländernas, budgetdisciplin.
Till exempel ska länder kunna tvingas till åtgärder redan innan de brutit mot reglerna för hur stora budgetunderskott och skuldnivåer de får ha. Sanktionerna kommer också slå till med mer automatik än i dag.