Sverige har de största skillnaderna i sysselsättning mellan in- och utrikesfödda av alla länder i OECD. Om klyftan försvann skulle det offentliga kunna spara tiotals miljarder varje år.
Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda i Sverige är nästan 15 procentenheter. Om skillnaden jämnades ut skulle vinsten för de offentliga finanserna bli cirka 34 miljarder kronor årligen, skriver Veckans Affärer i sitt senaste nummer.
Uträkningen har gjorts utifrån beräkningar gjorda av Jan Ekberg, ekonomiprofessor vid Linnéuniversitetet, i en rapport till regeringen 2009. Varje ökning av sysselsättningsgraden bland utlandsfödda med en procentenhet motsvarar en minskning av de offentliga utgifterna med 0,14 procent, enligt Ekberg.
Även bland akademiskt utbildade skiljer sig andelen sysselsatta rejält mellan in- och utrikesfödda. Inrikes födda akademiker har en sysselsättningsgrad på 80 procent, medan 70 procent av de utrikes födda är sysselsatta.
I en rapport för Riksrevisionens räkning drog Ekberg nyligen slutsatsen att den årliga vinsten med att sätta invandrade akademiker i arbete skulle vara drygt en halv miljon kronor per person. Att jämna ut dagens skillnader mellan akademiker skulle utifrån den siffran kunna vara värt omkring 21 miljarder kronor, enligt VA:s beräkningar.