Den 1 januari 2006 blir de äldre 100- och 500-kronorssedlarna utan folieband ogiltiga. Detsamma gäller för den gamla silverfärgade 50-öringen. De äldre, något större och blåtonade 20-kronorssedlarna försvinner också vid årsslutet, enligt Riksbanken.

Färre versioner av samma valör minskar risken för att falska pengar kommer i omlopp.

- Den senaste utgåvan är alltid den säkraste. Den är svårast att förfalska och efterlikna, säger Mats Bruce som arbetar med allmänna förfrågningar om sedlar och mynt på Riksbanken.

- Sedlarna utvecklas i samma takt som metoderna som gör att man kan förfalska sedlar, säger han.

För banker och handeln kan olika sedlar och mynt av samma valör dessutom göra att insättningsautomater och sedelräknare inte fungerar som de ska, eftersom olika format kräver olika inställningar.

Allmänheten uppmanas att i första hand använda mynten och sedlarna och i andra hand sätta in dem på banken.

- Det enklaste är att man handlar eller betalar räkningar för mynten och sedlarna som blir ogiltiga, säger Bruce.

I oktober drar Riksbanken, till en kostnad av fem miljoner kronor, i gång en kampanj för att få svenskarna att sätta sprätt på pengarna.

Förutom utskick till hushållen med bilder på vilka sedlar som blir ogiltiga ska allmänheten bearbetas via annonser i medierna. Brev kommer också att gå ut till banker, handikapp- och invandrarorganisationer för att de in sin tur ska kunna upplysa kunder och medlemmar. Information kommer även att finnas i butikerna.

- För den som slänger direktreklamen får vi gå via andra kanaler, säger Bruce.

Efter den 1 januari 2006 går det inte att handla för sedlarna och mynten längre. Det går däremot att sätta in pengarna på banken till den 28 april nästa år. Men då kan det hända att bankföretagen tar ut en avgift. Därefter går det bra att lösa in pengarna hos Riksbanken - till en avgift på 100 kronor. Enligt Riksbanken har varje svensk i genomsnitt 555 kronor i de valörer som blir ogiltiga.