Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Miljarder i stöd till diktaturer

Libyen, Iran, Nigeria och Kongo-Kinshasa är några diktaturer där svenska staten stödjer exportföretag ekonomiskt. Detta trots att riksdagen redan 2003 beslutade att handelspolitiken ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling.

I en färsk rapport, ”Export till priset av mänskliga rättigheter?” går organisationerna Diakonia och Amnesty till angrepp mot det svenska exportstödet, som uppgår till runt 500 miljarder kronor.

Drygt 360 miljarder kronor handlar om garantier och offererade garantier från Exportkreditnämnden, EKN, för betalningen till svenska företags affärer i drygt 130 olika länder. Många av dem är just sådana där mänskliga rättigheter ofta kränks.

Till det kommer strax under 200 miljarder i samlad utlåning från Svensk Exportkredit, SEK. Hur mycket som går till diktaturer är oklart. Alla SEK:s affärer är hemliga med hänvisning till banksekretess.

EKN har bland annat ställt ut garantier för pågående affärer i Libyen, uppgående till 24 miljoner kronor, gällande två svenska företags försäljning av system för telekommunikationer och vattenförsörjning.

Också affärer med Iran och Egypten har garanterats av EKN.

Vilka företag det konkret handlar om går inte att få veta.

– Insynen i den här verksamheten är i det närmaste obefintlig. Det är ett av de stora problemen, anser rapportens författare Göran Eklöf.

I december 2003 beslutade en enig riksdag att alla svenska politikområden, inklusive handel, skulle främja mänskliga rättigheter. Exportfrämjandet skulle inte motverka vad biståndet försökte åstadkomma, var tanken.

Men i sin rapport slår Diakonia och Amnesty fast att svenska exportorgan sedan dess givit stöd till ett antal affärer och exportfrämjande projekt som riskerar att bidra till kränkningar.

De pekar bland annat på exportkreditgarantier värda 16 miljarder kronor till Saabs försäljning av militär radarutrustning till Pakistan, en militärdiktatur ansvarig för bristande rättssäkerhet, diskriminering, tortyr och dödsstraff.

Ett annat exempel gäller Libyen. För ett år sedan deltog statliga Rymdbolaget i en delegation med handelsminister Ewa Björling. På en fråga från Libyens handelsminister framhöll Rymdbolagets representant att företagets flygburna havsövervakningssystem också kunde användas till att hålla efter flyktingsituationen utmed gränserna och på Medelhavet. Med andra ord hjälpa Libyen att kränka den grundläggande rättigheten att söka asyl.

Diakonia och Amnesty slår i sin rapport fast att Sveriges skyldigheter avseende mänskliga rättigheter inte får genomslag hos de exportfrämjande myndigheterna. Inget av organen har en samlad policy eller strategi, vilket gör det svårt att utkräva ansvar.

Fakta: Tre statliga organ ska främja exporten

Exportrådet bildades 1972 och ägs gemensamt av staten och näringslivet. Här finns dels konsulter åt företag, dels särskilda projekt inriktade mot intressanta tillväxtmarknader, strategiska branscher eller mindre företag.

Exportkreditnämnden, EKN, bildades 1933 och är en statlig myndighet som främst utfärdar exportkreditgarantier. Det innebär att företag kan försäkra sig mot risken att inte få betalt för sina affärer på grund av politiska eller kommersiella skäl.

Svensk Exportkredit, SEK, bildades 1962 av staten och de största bankerna. Sedan 2003 är SEK ett helägt statligt bolag vars uppdrag är att på kommersiella grunder hjälpa svenska exportföretag med internationell finansiering.

Efter finanskrisen ökade EKN och SEK kraftigt sin verksamhet.

122 miljarder kronor uppgick SEK:s nyutlåning till 2009 och 49 miljarder 2010.

80 miljarder kronor. Så stora garantier utfärdade EKN lån, säkerheter och liknande för under 2009.

 

 

 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.