Det var 2007 som landsbygdsminister Eskil Erlandsson sjösatte sin politiska idé, Matlandet Sverige. Därefter har han gjort ett stort antal resor inom och utom Sverige för att marknadsföra projektet. Bland annat var han nyligen i Kina och lanserade svenska kycklingfötter och grisöron.
Gemensamt för satsningen är kopplingen till mat, export och offentliga måltider. En genomgång DN gjort av de omkring 1.900 projekt som hittills beviljats ekonomiskt stöd visar dock att den kopplingen inte alltid är glasklar.
Livsmedelsindustrin är i dag kritisk till pengarullningen. Fram till och med sommaren 2012 uppgår projektstöden till över 800 miljoner kronor. Utöver det skjuter regeringen till drygt 300 miljoner för åren 2012–2014.
I höstas drogs en utvärdering om insatserna i gång. Förhoppningen bland dem som beviljat bidragsmiljonerna är att satsningen gett önskat utfall och att utvecklingen går i rätt riktning. Men ingen vet säkert om så har skett.
Av de berörda parter inom livsmedelsbranschen DN talat med misstror samtliga att den snart miljardstora satsningen haft någon som helst effekt. Inte minst på de stora exportdrivande företagen ställer man sig frågande till bidragen.
Thomas Svaton, vd för Svensk dagligvaruhandel tror till exempel att man om fem år inte kan peka på något som helst konkret resultat. Ironiskt benämner han det som ”Pratlandet Sverige”.
– Det är mycket snack och lite verkstad. En satsning där lokala matambassadörer, matskribenter och små entreprenörer får småsummor för att prata mat är en felriktad ambition när man samtidigt vet att den tunga exporterande livsmedelsindustrin är i en krisartad situation, säger han.
Även Marie Söderqvist, vd för Livsmedelsföretagen, konstaterar att det spretar åt olika håll där småsummor ges till allehanda projekt.
– Högst upp på den etablerade livsmedelsindustrins önskelista står enklare regler och lagstiftning. Hellre det än bidrag på några hundra tusen kronor som pytsas ut till höger och vänster, säger hon.
Kritisk är också Sveriges samlade bryggarkår. Ett bakslag för den politiska matlandetvisionen var beskedet att inte godkänna gårdsförsäljning av öl och vin, anser föreningen Sveriges Bryggerier.
– När regeringen inte gick landsbygdsministern till mötes och införde gårdsförsäljning var det en rejäl smäll för hela visionen, säger Cecilia Giertta, vd för Sveriges Bryggerier. En gårdsförsäljning hade inneburit att bryggerierna i vart fall fått möjlighet att sälja ett mycket begränsat antal flaskor öl till turister, konstaterar hon.
Utvärderingen görs av konsultföretaget Kontigo och resultatet ska läggas fram för landsbygdsminister Eskil Erlandsson den 11 februari. Göran Hallin, rådgivare och ansvarig för utredningen på Kontigo vill inte gå in på vad man kommit fram till. Han konstaterar att det inte är helt lätt att bena ut effekterna av den nära miljarden kronor som delats ut i stöd.
– Det går kanske att ge svar på några av frågorna men långt ifrån alla. Dessutom ska vi komma ihåg att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Om de olika matprojektsstöden motverkat den allmänna sysselsättningsnedgången är svårt att mäta.
Inte heller på Jordbruksverket, där handläggningen av ansökningar till de olika projekten handläggs, kan de säga något säkert om stödens påverkan ute i Sverige.
Hans Karlsson, handläggare på Jordbruksverket tycker att det är bra att någon försöker tränga sig in bakom siffrorna.
– Vi ser fram mot ett besked. Vi hoppas väldigt mycket på utvärderingen men en sak är säker, effekterna kan vi nog utläsa först långt efteråt, säger Hans Karlsson.
Slutpunkt för satsningen som syftar till att skapa jobb och tillväxt på den svenska landsbygden har satts till 2020. Ett mål som landsbygdsministern själv har är att livsmedelsexporten ska fördubblas fram till 2020 jämfört med 2008, från 50 till 100 miljarder kronor. DN har sökt landsbygdsminister Eskil Erlandsson för en kommentar.