Ekonomi

Miljardsatsning räcker inte för att ge nyanlända jobb

Jamil Halab och Sozan Rashid söker jobb via Arbetsförmedlingen.
Jamil Halab och Sozan Rashid söker jobb via Arbetsförmedlingen. Foto: Anette Nantell

Över 50 miljarder kronor har satsats de senaste sju åren på att göra det billigare att anställa arbetslösa. Flera av stöden till nyanlända innebär att arbetskraften blir närapå gratis. Men trots miljardsatsningen går bara sett fåtal vidare till ett vanligt jobb. Nu öppnar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) för att se över stöden.

En het politisk debatt pågår just nu om hur utmaningarna på arbetsmarknaden ska mötas. Den stora tillströmningen av flyktingar det senaste året är en del av problemet. Det handlar också om unga med låg utbildning som har fått allt svårare att skaffa jobb. Bland utrikes födda har arbetslösheten legat runt 16 procent de senaste åren, jämfört med cirka 8 procent för samtliga. Bland unga utan gymnasieutbildning är siffran över 35 procent.

Frågan är ideologiskt laddad. De borgerliga har gått på offensiven med förslag om att göra det billigare för arbetsgivarna att anställa genom att öppna för löner under kollektivavtalad nivå. Enligt dem skulle detta göra att fler utrikes födda och unga skulle kunna erbjudas ett arbete.

Men arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vänder sig med eftertryck mot idén om att lagstifta fram lägre ingångslöner.

– Jag tänker inte sätta löner. Det är parterna som sätter löner. På den punkten är jag benhård. Jag tänker inte lämna den svenska modellen, säger Ylva Johansson.

Läs mer: Ewa Stenberg: Det finns låglönejobb även i socialdemokratisk tappning

Arbetsgivare har dock redan stora möjligheter att anställa arbetslösa personer till en mycket låg kostnad. Det handlar om anställningsformer där staten står för omfattande subventioner. De senaste sju åren, den period det finns tillgänglig statistik för, har staten pumpat in över 50 miljarder kronor i sådana jobb, visar DN:s kartläggning (stöd till funktionshindrade oräknat). Kostnaderna har stigit mer än fyra gånger under perioden, från drygt 2 miljarder kronor 2008 till nästan 10 miljarder 2015 (se grafik).

Resultatet är magert. Andelen som går vidare till en vanlig anställning efter ett så kallat instegsjobb, som särskilt riktar sig till nyanlända, har sjunkit år för år och var 2014 endast cirka 7 procent. För dem med särskilt anställningsstöd handlade det om cirka 11 procent. Nystartsjobben visar ett bättre utfall, men även där kommer det stora flertalet inte vidare till osubventionerade jobb.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) försvarar ändå stöden och menar att de är en väg in på arbetsmarknaden, förutsatt att de ges ”till rätt person vid rätt tillfälle”. Hon öppnar dock för en översyn av systemen, inte minst av nystartsjobben som är en bred subvention där en del kanske skulle ha fått jobb ändå.

– Till exempel kan man överväga hur generös man ska vara med subventioner i en uppåtgående konjunktur. Då kanske man ska styra tydligare mot de personer som har svårast på arbetsmarknaden, säger Ylva Johansson.

Läs mer: Subventioner enda utvägen för allt fler

Ytterligare ett problem med instegsjobben är arbetsgivarnas ljumma intresse för dem, något som bland annat Riksrevisionen påpekat. Detta trots de mycket kraftiga subventionerna som utgör 80 procent av lönekostnaden. Även här kan systemen behöva förändras, anser Ylva Johansson.

– Många arbetsgivare drar sig för att använda lönestöden för att det är krångligt. Här är jag absolut beredd att göra förenklingar och kanske färre lönestöd.

De borgerliga menar att det inte räcker utan vill dessutom att arbetsgivare ska kunna anställa exempelvis nyanlända och lågutbildade till lägre lön än i dag. Centern och Liberalerna har gått längst genom att hota med lagstiftade minimilöner om inte arbetsmarknadsparterna kan lösa det via avtal. Moderaternas variant kallas första jobbet-anställning (se faktaruta) som har inslag av utbildning och i motsvarande mån lägre lön.

– Vi behöver färre subventionerade anställningsformer. Det har blivit så många att Arbetsförmedlingen har svårt att hålla reda på dem och arbetsgivarna likaså. Vi föreslår en anställningsform som ska vara enkel att använda, att man lär sig jobbet på jobbet, det är utbildning men också arbete, säger Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Foto:

Fakta. Olika typer av anställningar

Nystartsjobb: För den som fått uppehållstillstånd de senaste tre åren eller har varit långvarigt sjukskriven eller arbetslös.

Instegsjobb: För den som är arbetslös och har fått uppehållstillstånd under de senaste tre åren. Ska kombineras med svenskastudier.

Särskilt anställningsstöd: För långtidsarbetslösa.

YA-jobb: Yrkesintroduktion för den som är under 24 år och har varit arbetslös i minst tre månader. Ska innehålla handledning.

Övrigt: Extratjänster och traineejobb inom vård och omsorg håller på att införas. Dessutom finns särskilda stöd för funktionshindrade.

Fakta. Partiernas förslag

Moderaterna: Föreslår en så kallad första jobbet-anställning som innebär en förändring av lagen om anställningsskydd, las. Anställningsperioden kan vara upp till 18 månader och gäller unga upp till 23 år samt nyanlända de första fem åren. 25-40 procent av arbetstiden ska vara utbildning – antingen på jobbet eller utanför. Lön utgår för utfört arbete.

Centern: Uppmanar arbetsmarknadens parter att komma överens om ett nytt avtal riktat direkt till nyanlända. Avtalet ska innebära att det blir möjligt att anställa med betydligt lägre ingångslöner än i dag. Om parterna inte förmår att ta fram ett sådant avtal är C berett att lagstifta i frågan.

Liberalerna: Vill att arbetsmarknadens parter hittar en lösning på hur nyanlända ska kunna anställas till lägre lön. Om det inte lyckas vill L lagstifta om en ny anställningsform: startjobb. I startjobben ska lönen vara låg, inkomstskatterna ännu lägre och arbetsgivaravgifterna avskaffade. Anställningsformen ska vara tillgänglig för nyanlända invandrare de första fem åren i Sverige och för unga upp till 23 års ålder. För den enskilda innebär ett startjobb en lön på minst 11 500 kronor efter skatt.

Kristdemokraterna: Föreslår en ny anställningsform som kallas introduktionsanställning. En sådan anställning är som en vanlig anställning med den skillnaden att ingångslönen får vara 75 procent av lägsta lön eller ingångslön enligt kollektivavtal. Detta bygger på att 25 procent av arbetstiden är utbildning som arbetsgivaren ansvarar för. En introduktionsanställning kan vara i max fem år.

Regeringen: Har infört så kallade traineejobb som i första hand riktar sig till unga. Arbetsgivaren får 85 procent av lönekostnaden betald för en halvtidstjänst i välfärdssektorn. Statliga myndigheter ska tvingas att ta emot minst 1 000 nyanlända per år som praktikanter.

När fas 3 avvecklas ska deltagarna kunna erbjudas en anställning inom vissa delar av välfärden. Anställningen ska omfatta 75 procent av en heltid med kollektivavtalsenlig lön. På övrig tid förväntas individen söka arbete eller studera.

De så kallade YA-jobben utvidgas till att omfatta även nyanlända.

Läs mer. Jobb och integration