Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Miljardsatsningen gav få nya jobb

Foto: AP

Sänkningen av restaurangmomsen skulle leda till fler jobb, enligt regeringen.
Men trots att det har gått 1,5 år sedan reformen infördes tyder inget på att sysselsättningen i branschen har ökat. Statistik från SCB pekar på att antalet sysselsatta ligger på samma nivå.

I januari 2012 sänktes restaurangmomsen från 25 till 12 procent. Syftet var framför allt att skapa nya jobb.

Men resultatet blev klent, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Ser man till antalet sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen före och efter att restaurangmomsen sänktes är skillnaderna små eller obefintliga. I april i år var det totala antalet sysselsatta i branschen 138 700, medan det i april 2011 låg på 138 300, visar SCB:s siffror.

Statistiken baseras på de officiella arbetskraftsundersökningarna, AKU. År 2012 låg sysselsättningen på i snitt 142 200 personer, jämfört med 140 800 personer år 2011. Förändringen ligger inom felmarginalen.

Lars Jonung, ordförande i Finanspolitiska rådet, är kritisk till sänkningen av restaurangmomsen och kallar det för ett ”branschstöd”.

– Visst kan det ha positiva effekter. Frågan är om det är värt priset, och om en bransch ska få mer stöd än en annan. Restaurangbranschen är ingen bransch i kris som måste räddas. Sänkningen kostar mycket i form av förlorade skatteintäkter, säger han.

År 2011 räknade regeringen med att förändringen av restaurangmomsen kostar 5,4 miljarder kronor första året.

Henrik von Sydow (M), ordförande i skatteutskottet, vill tolka SCB:s siffror försiktigt.
– Jag har besökt flera restauranger som aldrig hade startat om inte sänkningen genomförts. Branschen sysselsätter många unga och utrikesfödda, och jag är försiktigt optimistisk till att sänkningen på sikt skapar fler jobb, säger han.

Visita, branschorganisationen för svensk besöksnäring, ser hellre till lönesumman och omsättning när den utvärderar effekterna av momssänkningen. Förra året ökade lönesumman inom branschen med nio procent, medan den för hela arbetsmarknaden ökade med fyra procent, enligt organisationen.

– Både lönesumma och omsättning ökar. Vår slutsats är att sänkningen av krogmomsen har lett till fler jobb, säger Björn Arnek, ekonom på Visita.

Wilhelm Vintilescu, vd för barkedjan O’Learys, talar också om ett tydligt uppsving. Under förra året öppnade kedjan ett tiotal nya restauranger.

– Vi har fått större marginal i ekonomin och kunnat anställa fler. Krogmomssänkningen är den avgörande orsaken, säger han.

Men några tecken på att fler är sysselsatta syns alltså inte i SCB:s arbetskraftsstatistik.
– SCB skulle inte redovisa siffrorna om de inte var tillförlitliga, säger Barbara Narfström, handläggare på SCB.

Dagens Nyheter genomförde i vintras en prisundersökning av restaurangmaten före respektive efter momssänkningen. Slutsatsen var att krogmaten hade blivit dyrare.
Skatteverket och Konjunkturinstitutet har nu i uppdrag att följa upp effekterna av reformen.