Det rör sig om en bokföringsteknisk nedskrivning och den påverkar inte kassaflödet, betonar Vattenfalls finanschef Dag Andresen.

Men den verkar radera ut en potentiell vinstökning 2010. Och den antyder att priset för Nuon, på motsvarande 95 miljarder kronor, sattes för högt. Åtminstone om man ser till hur el- och gasmarknaden utvecklat sig på kontinenten sedan dess och hur det ser ut framöver.

– Det är ett bevis för att priset Vattenfall betalade för Nuon inte längre är hållbart, säger Andreas Kindahl, kreditanalytiker på Standard & Poor's.

Andresen väljer dock att i första hand förklara nedskrivningen med den oväntat svaga utvecklingen på el- och gasmarknaden.

– Det är el- och gaspriserna på den europeiska marknaden som har förändrats den senaste tiden, under 2010. Det har också att göra med hur vi ser på utvecklingen framöver, säger han.

Den negativa effekten på resultatet efter skatt krymper också utrymmet för utdelning till ägarna (svenska staten) för 2010. Andresen vill dock inte spekulera i om detta får effekt på det beslut om utdelning som ska fattas av styrelsen inför bokslutet den 10 februari.

I fjol delade Vattenfall ut 5,2 miljarder kronor till ägarna.

När Vattenfall skrev på avtalet om att köpa Nuon var 8,5 miljarder euro värda 95 miljarder kronor. I dagsläget kostar samma euro-belopp lite drygt 75 miljarder kronor, vilket Vattenfall skulle kunna dra nytta av när man fram till 2015 ska betala resten av köpeskillingen.

– På grund av valutakursutvecklingen är priset i dag mindre i kronor än vad det var vid köptillfället, säger Dag Andresen.

Valutaeffekterna begränsas dock av att Vattenfall har stora intäkter, lån och tillgångar i euro.

I backspegeln, var Nuon-köpet strategiskt bra?

– Vi betalade ett bra marknadspris för Nuon, säger Andresen.

Han vill inte spekulera i om Vattenfall kan tänka sig vara med i nya stora strukturaffärer, men antyder att det efter krisen 2008 finns kvar ett konsolideringsbehov i den europeiska kraftsektorn.