Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Miljöchefen Domeij öppnar för politisk återkomst

För miljöns skull borde butikerna sluta med extrapris på kött och Sveriges riksdag borde gå före det sega EU och skärpa kemikalielagarna. Det anser Axfoods miljöchef Åsa Domeij, som öppnar för en politisk återkomst.

Som journalist ska man generellt vara försiktig med att kommentera utseendet på den man intervjuar. Men det är ofrånkomligt att första intrycket av Åsa Domeij är att hon ser nästan exakt ut som hon gjorde som ung miljöpartist på 1980-talet. Sex år som chef på ett börsnoterat företag har inte ha satt några större spår. Jeans och stickad tröja gäller även nu.

När Åsa Domeij anställdes som miljöchef på Axfood i mars 2008 sökte hon själv jobbet. Axfood, som då varken hade ekologiskt kaffe eller ekologisk frukt på huvudkontoret, ville bli bättre på hållbarhet.

Under dina sex år som miljöchef, hur ofta har du gått hem och känt att det är helt hopplöst att försöka förändra något?

– Inte så ofta. Det är mer frustration av att det ibland går långsamt. I en stor organisation fastnar saker, inte på toppen, men längre ned. I grunden handlar det väldigt mycket om enskildas värderingar och tilltro till att det går att förändra, säger hon.

Hennes egen syn på hur miljöfrågor ska drivas har inte förändrats av åren på Axfood. Tvärtom:

– Arbetet här har förstärkt min uppfattning, säger hon.

Dit hör att lagstiftning är viktigt och effektivt på miljöområdet. Lagar är konkurrensneutrala; alla företag måste följa den. Åsa Domeij exemplifierar med kemikalier i hårfärgningsmedel. En del sådana produkter innehåller riktigt skadliga ämnen för miljön och i Willysbutikerna har man satt upp varningsskyltar, vilket gjort att försäljningen har minskat.

– Problemet är att vi inte vet om kunderna väljer en annan vara, slutar färga håret eller går till en konkurrent som inte varnar för produkten, säger Åsa Domeij.

Det sistnämnda är känsligt för handeln. Konsumenter går sällan till en butik bara för att köpa en vara, mycket annat följer med i korgen.

– Vi riskerar att förlora hela den kunden, konstaterar Åsa Domeij.

Kemikalier är dessutom svår­begripliga. Få konsumenter förstår vad ämnena i innehållsförteckningarna står för. Åsa Domeij tycker att det ställs orimliga krav på konsumenterna att läsa igenom det finstilta på förpackningen. Politikerna i sin tur förlitar sig på att EU förbjuder farliga ämnen.

– Men det arbetet går väldigt långsamt. Jag tycker att svenska politiker borde bli tuffare, gå före EU och skärpa kemikalielagstiftningen.

Att kemikalier är komplicerade att förstå kan vara en förklaring till att trycket från konsumenterna inte är så stort på varor som rengöringsmedel och hudvård.

– Det finns färre miljövänliga alternativ av schampo och balsam och det beror främst på att konsumentintresset inte är lika stort som för ekomaten, säger Åsa Domeij.

Kundernas stora intresse där har gjort att det nu är brist på ekologiska ägg och vindruvor. Eko­bananer har det också funnits för lite av, men där ökar tillgången den närmaste tiden. Efterfrågan på just bananer ökade kraftigt i höstas sedan bland annat DN publicerade resultat från en undersökning där Testfakta hittat rester av bekämpningsmedel även inuti bananerna, inte bara på skalen.

Åsa Domeij konstaterar att Axfood hade kunnat höja priset på ekobananer en hel del för att få bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Det gjorde man inte.

– Då hade vi lärt konsumenterna att ekobananer är jättedyrt och kunderna hade kanske helt struntat i att leta efter dem i butikerna under lång tid framöver.

Även om handelns eget arbete med miljöfrågorna gått framåt de senaste åren finns fler områden att ta tag i. Ett sådant är konsumtionen av kött, det livsmedel som har störst miljöpåverkan. Sedan Sverige blev medlem i EU har köttkonsumtionen ökat. Matbutikerna har bidragit genom att ofta sälja maten till extrapris. Det är bara att titta på närmaste reklamblad som lockar med grillat till helgen.

– Kött har blivit en lockvara, precis som drickabacken var förr i världen.

Paradoxen är att butikerna tjänar lite eller inga pengar alls på extraprisköttet och därför hoppas Åsa Domeij att trenden kan brytas. Kunderna måste ju äta och blir köttet dyrare köper de mer av annan mat i stället, vilket med hennes resonemang borde leda till både bättre miljö och ökad lönsamhet.

Vi träffas på Axfoods nybyggda kontor vid Torsplan i Stockholm. I det lilla mötesrummet tänds ljuset när vi går in och släcks automatiskt när vi går ut, en av alla energibesparingar inom företaget.

– Att spara energi och samtidigt pengar är underskattat i näringslivet, säger Åsa Domeij.

Hon lyfter särskilt fram att de offentligt ägda företagen ligger efter. När de får order att dra ned på kostnaderna tittar de nästan bara på vad den stora utgiften är – personalen.

– De är så fokuserade på att spara på personalkostnaderna att de glömmer bort energislöseriet.

I dagligvaruhandeln är inköp av varor den största kostnaden, sedan kommer personalen. Energinotan finns först på tredje plats. Axfood, liksom andra kedjor, investerar i snålare frys- och kylanläggningar och har minskat sin energikonsumtion med en tredjedel.

– Fördelen med att spara på energi är att det är en besparing som inte gör det sämre för kunderna, till skillnad mot hur det ofta blir när man sparar på personalen.

Nu är vi inne i det så kallade supervalåret. Saknar du politiken?

– Inte som den politiska situationen är i riksdagen nu. När jag satt där mellan 2002 och 2006 hade Miljöpartiet ett starkt förhandlingsläge om budgetarna och gjorde upp om propositioner. Då var jag nog mer på departementen än i riksdagen.

Vill du komma tillbaka?

– Jag har ett stimulerande jobb här, men det är inte omöjligt. Jag har börjat med politik fyra gånger, sedan slutat och gjort något annat.

Några trappor ned från Axfoods kontor ligger en lika nybyggd Hemköpbutik. Den har ersatt lågprisbutiken Prisextra, som låg i de gamla järnvägsstallarna på Norra Stationsgatan. Hela området är en del av en gigantisk byggarbetsplats som pågår i gränslandet mellan Stockholm och Solna och där Nya Karolinska Sjukhuset är det mest prestigefulla projektet.

Det är fortfarande svårt att hitta fram till butiken med bil och det märks i försäljningen. Den har sjunkit, konstaterar en anställd som var med även under Prisextratiden.

Ekobananer finns det ännu så länge gott om i hyllorna denna förmiddag. De ekologiska vindruvorna är mitt uppe i ett säsongsbyte. De gröna från Chile är på väg ut och ska ersättas av blå eller röda.

En konsument som vill värna miljön, biologisk mångfald och vettiga arbetsförhållanden i jordbruken och industrin har inte alltid så lätt att navigera mellan olika märkningar och varugrupper. Just vindruvor, och därmed russin, tillsammans med paprika tillhör de mest besprutade grödorna.

– Det är vanligare att gränsvärden för bekämpningsmedel överskrids i utomeuropeiska produkter, säger Åsa Domeij.

När fotografen Eva Tedesjö tagit sina bilder får Åsa Domeij några frågor där tanken är att hon snabbt ska bestämma sig för ett av två val (se faktarutan ovan). Hon har lätt att välja kronor framför euron, rotfrukter framför påskgodis och är lika snabb på att passa på frågan vem hon föredrar av Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven.

Den fjärde frågan, som är formulerad om hon vill vara miljöchef eller miljöminister, tvekar hon på.

– Hade du i stället frågat finansminister hade svaret varit givet, förklarar hon.

Åsa Domeij återkommer till perioden 2002–2006, när Miljöpartiet hade stort inflytande.

– När vi fick placera ut våra sakkunniga i regeringskansliet var det ingen slump att vi satte hälften på finansdepartementet och bara några enstaka på fackdepartement.

DN formulerar om frågan så att miljöchefjobbet ställs mot finansministerns. Åsa Domeij väljer, förstås, samma tjänst som Anders Borg och Magdalena Andersson aspirerar på vid riksdagsvalet i september. Det är nog få som tar just denna Domeijska jobbansökan på fullt allvar, men den ger en tydlig hint om att hon mycket väl kan tänka sig att komma tillbaka till politiken om förutsättningarna är de rätta. Allt kokar ned till att Åsa Domeij vill arbeta där hon har mest makt att förändra.

Fakta. Åsa Domeij

Ålder: 52 år, bor utanför Uppsala med sambo och två barn.

Utbildning: Agronom.

Karriär: Riksdagsledamot 1988–1991 respektive 2002–2006, Satellitbild i Kiruna 1992–1994, statskonsulent i miljöteknik på Lantbruksuniversitetet 1994–2000 respektive 2006–2008, oppositionsråd i Uppsala 2000–2002, miljöchef för Axfood sedan 2008.

Intressen: Skidåkning, trädgården, odling.

Fyra snabba

1. Euro eller kronor.

2. Påskgodis eller rotfrukter.

3. Löfven eller Reinfeldt (pass).

4. Finansminister eller miljöchef.

Fakta.

Axfood har 20 procent av marknaden för dagligvaruhandel i Sverige och omsatte förra året 37,5 miljarder kronor. Vinsten före skatt var 1,3 miljarder.

Företaget äger 252 Willys- och Hemköpbutiker samt grossistföretagen Dagab och Axfood Närlivs. Axfood har avtal med handlarägda butiker inom bland annat Hemköpkedjan, Handlar’n och Tempo.

Axfood är börsnoterat och huvudägare är Axel Johnson AB (Antonia Ax:son Johnson) med 50,1 procent av aktierna.