Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Miljontals får höjd a-kasseavgift i år

Var tredje a-kassa höjer a-kasseavgiften. Orsaken är höstens höjda ersättningsnivåer.

Men trots att förutsättningarna att vara med i a-kassan till stora delar nu är bättre än innan Alliansregeringen införde försämringar, så är fortsatt betydligt färre med i dag.

– Jag hade hoppats på fler medlemmar, säger Melker Ödebrink, kanslichef på Arbetslöshetskassornas samorganisation.

Innan Alliansregeringen gjorde det betydligt dyrare att vara med i a-kassan och svårare att få ut ersättning, var ungefär 80 procent av arbetskraften med i a-kassan. I dag är den nivån runt 69 procent, enligt Ödebrink.

2014 fick a-kassorna 46.000 nya medlemmar, netto. I fjol blev tillflödet 30.000. Men arbetskraften har vuxit mer, så andelen som är med i en a-kassa har sjunkit, trots att avgifterna på sikt har sjunkit och ersättningsnivåerna skruvats upp ordentligt.

Faktum är att avgifter och ersättningsnivåer är gynnsammare i dag än innan medlemsraset började 2007.

– Men det har blivit svårare att kvalificera sig, säger Melker Ödebrink som gissar att det är de unga med tillfälliga jobb, som skulle ha svårt att få a-kasseersättning, som nobbar arbetslöshetsförsäkringen.

Inte lär det bli bättre när nio a-kassor av 28 från årsskiftet (en kassa höjer 1 februari) höjer avgiften. Bland dessa finns de två största, Akademikernas och Unionens a-kassor. Sammantaget berörs närmare 1,8 miljoner a-kassemedlemmar.

Mest höjer Seko, 31 kronor till 149 kronor i månaden. Ökade kostnader för finansieringsavgiften till staten, det vill säga en effekt av de höjda ersättningsnivåerna, förklarar merparten.

– Men även att vi medvetet har gått med underskott i flera år, säger Sekos a-kasseföreståndare Alf Mellström.

Seko har inte heller lyckats locka tillbaka de som flydde a-kassan när den blev dyrare. En förklaring som Alf Mellström anger är de många timvikarierna som inte uppfyller kraven för att få a-kassa.

Men han tror också att många, när kostnaderna drog iväg 2007, blev uppmärksammade på att det kanske inte var helt nödvändigt att vara med och betala för en a-kassa man kanske inte behövde.

Fakta: Kassorna som ändrar

Akademikernas höjer med 10 kronor till 100 kronor

Finans– och försäkringsbranschens höjer med 30 till 115*

GS höjer med 35 till 155

Hamnarbetarnas sänker med 15 till 160

Journalisternas höjer med 10 till 130

Ledarnas höjer med 22 till 105

Sekos höjer med 31 till 149

Småföretagarnas höjer med 13 till 128

Unionens höjer med 15 till 112

Visions höjer med 16 till 115

*Höjning från 1 februari

Källa: IAF

Fakta: Taket höjt till 910 kronor

I september 2015 höjdes taket i a-kassan, efter beslut i riksdagen. Den högsta dagpenningen blir 910 kronor. Alla som tjänar upp till 25.025 kronor i månaden får därmed ut 80 procent av sin tidigare inkomst i 100 dagar om de blir arbetslösa. Hittills har taket varit 680 kronor motsvarande 80 procent av en månadslön på 18 700 kr/mån.

Efter de första 100 dagarna sänks taket till 760 kronor per dag.