Höjda boräntor och höjda priser på mat, bensin, el och telefoni tär på hushållens ekonomi i år. Den positiva trenden är bruten och många får mindre kvar i plånboken i år jämfört med i fjol.
Swedbanks institut för privatekonomi visar i räkneexempel hur olika hushållstypers ekonomi förändrats jämfört med i fjol. Hushåll med stora bolån drabbas inte oväntat av det största tappet. Även många pensionärer hör till förlorarna.
De senaste åren har varit goda ekonomiska år för många löntagarhushåll. Alltmer har funnits kvar i plånboken sedan de mest nödvändiga utgifterna har betalats.
Men i dag är bolåneräntorna betydligt högre än för ett år sedan. Och priset på el, telefoni, mat, kläder och dagstidningar har också stigit. För att inte tala om att bensinpriset nått nya höjder.
På pluskontot för löntagarna står egentligen bara sänkta avgifter till a-kassan.
Tvåbarnsfamiljen i hyreslägenhet har haft den bästa utvecklingen under flera år. Hushållet har fått mer över varje år mellan 1998 och 2010.
– Största lyftet kom 2002 tack vare höga löneökningar och införandet av maxtaxan i barnomsorgen, säger bankens privatekonom Maria Ahrengart.
Löntagarhushållen har också fått det bättre genom de senaste årens jobbskatteavdrag.
Trots årets försämringar är barnfamiljen i hyresrätt den hushållstyp som har mest kvar när de nödvändiga utgifterna är betalda.
Ekonomin för hushåll som äger sin bostad pendlar mer mellan åren, mest för dem som har stora rörliga bolån. Det är också de som tappar allra mest i år jämfört med förra året.
Under året väntas Riksbanken höja reporäntan med 1 procentenhet och om bolånen ökar lika mycket innebär det en höjd månadskostnad på cirka 580 kronor efter skatt för varje miljon i lån.
Ensamstående föräldrar har halkat efter, liksom pensionärerna.
– De stöd som samhället ger till ensamstående föräldrar följer inte pris- och inkomstutvecklingen. Barnbidraget höjdes den 1 juli i fjol, men både underhållsstöd och bostadsbidrag urholkas i värde för varje år, förklarar Ahrengart.
Och pensionärsparet som redan i fjol fick sänkt pension halkar efter ännu mer i år.
– De har på två år tappat närmare 800 kronor i månaden. Skattesänkningen kompenserar till stor del den sänkta pensionen men inflationen gör att pensionärerna förlorar även i år, konstaterar Ahrengart.